Läkemedelsinformation

Nerbutix

Antibakteriella medel för systemiskt bruk, beta-laktamasresistenta penicilliner

Pulver till oral lösning 50 mg/ml

Aktiva substanser Flukloxacillin, Flukloxacillinnatriummonohydrat

Antimikrobiellt läkemedelReceptbelagt

Sidan på ditt sätt

Anpassa sidan efter dina preferenser. Visa genväg gör så att sektionen får en genvägsknapp längst upp på sidan och att avsnittet från början syns när du skrollar. Annars kommer avsnittetets rubrik att synas men vara kollapsat. Om du klickar på Dölj helt kommer avsnittet inte visas varken öppet eller kollapsat på sidan. Du kan ändra ordningen på avsnitten genom att dra i de tre strecken till höger om varje avsnitt. Dina val sparas i en cookie i webbläsaren om du godkänd användning av cookies.

Dosering

Pediatrisk population

Doseringen anpassas efter patientens ålder och kroppsvikt samt infektionens allvarlighetsgrad.

Bakteriella infektioner 25-50 mg/kg/dag fördelat på 3-4 doser.

Allvarliga bakteriella infektioner och infektioner i leder och skelett

Dygnsdosen för barn > 2 år kan höjas till den dubbla, dvs 60-100 mg/kg/dag fördelat på 3-4 doser. Maximal dos är 6 g/24 timmar.

Infektioner i samband med cystisk fibros 50-100 mg/kg/dag fördelat på 3-4 doser. Maximal dos är 6 g/24 timmar.

Nedsatt njurfunktion

Clearance av flukloxacillin är reducerad hos patienter med nedsatt njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik). Det är normalt inte nödvändigt att justera dosen av peroralt flukloxacillin för patienter med nedsatt njurfunktion.

Administreringssätt

Oral användning.

Nerbutix har störst effekt om det intas mellan måltider (se avsnitt Farmakokinetik).

Nerbutix ska tas minst 1 timme före eller 2 timmar efter måltid.

Ett helt glas vatten (250 ml) ska drickas efteråt för att minska risken för smärta i matstrupen (se avsnitt Biverkningar). Patienterna ska inte lägga sig ner omedelbart efter att ha tagit Nerbutix.

Nerbutix är en vattenlösning i första hand avsedd för barn.

Kontraindikationer

- Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

- Tidigare överkänslighet mot andra β-laktamantibiotika (t.ex. penicilliner, cefalosporiner).

- Tidigare flukloxacillinassocierad nedsatt leverfunktion eller gulsot.

Indikationer

Nerbutix är avsett för behandling av följande infektioner när stafylokocketiologi misstänks eller har bekräftats:

- Hud- och mjukdelsinfektioner.

- Infektioner i skelett och leder.

- Nedre luftvägsinfektioner, inklusive pneumoni och pulmonell exacerbation hos patienter med cystisk fibros.

Officiella riktlinjer för korrekt användning av antibakteriella medel ska beaktas.

Varningar och försiktighet

Överkänslighetsreaktioner

Innan behandling med flukloxacillin påbörjas ska patienten utredas noga med avseende på tidigare överkänslighetsreaktioner mot β-laktamantibiotika. Korskänslighet mellan penicilliner och cefalosporiner är väl dokumenterad.

Allvarliga och ibland dödliga överkänslighetsreaktioner (anafylaxi) har rapporterats hos patienter som får β-laktamantibiotika. Anafylaxi är vanligare efter parenteral behandling, men har även förekommit hos patienter på peroral behandling. Sannolikheten för sådana reaktioner är större hos personer med tidigare överkänslighet mot β-laktamantibiotika.

Vid en allergisk reaktion ska flukloxacillin sättas ut och lämplig behandling sättas in.

Allvarliga kutana biverkningar, inklusive Stevens-Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS) samt akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP), som kan vara livshotande eller ha dödlig utgång, har rapporterats hos patienter som fått β-laktamantibiotika. Vid tidpunkten för förskrivning ska patienten informeras om tecken och symtom och övervakas noga med avseende på hudreaktioner. Om tecken och symtom som tyder på sådana reaktioner uppträder, ska flukloxacillin sättas ut omedelbart och en alternativ behandling övervägas (se avsnitt Biverkningar).

Nedsatt leverfunktion

Kolestatisk gulsot och leverskada har rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Försiktighet ska iakttas vid användning av flukloxacillin till patienter med tecken på nedsatt leverfunktion, patienter som är äldre än 50 år och patienter med allvarlig underliggande sjukdom, eftersom alla dessa patienter löper ökad risk för leverskada. Vid behandling av nyfödda krävs särskild försiktighet på grund av risken för hyperbilirubinemi.

Under långtidsbehandling rekommenderas regelbunden kontroll av leverfunktionen. Levereffekterna kan fördröjas i upp till två månader efter behandling. I flera fall har reaktionsförloppet varit långvarigt och pågått i flera månader. Mycket sällsynta fall med dödlig utgång har rapporterats.

Nedsatt njurfunktion

Under långtidsbehandling rekommenderas regelbunden kontroll av njurfunktionen. Särskild försiktighet måste iakttas vid behandling av nyfödda på grund av risken för höga serumnivåer av flukloxacillin till följd av långsammare utsöndring via njurarna.

Användning av flukloxacillin (liksom andra penicilliner) hos patienter med nedsatt njurfunktion kräver vanligen inte dosminskning. Vid allvarlig njursvikt (kreatininclearance under 10 ml/min) bör dock dosminskning eller längre doseringsintervall övervägas på grund av risken för neurotoxicitet.

Flukloxacillin avlägsnas inte signifikant vid dialys, och därför behöver inga ytterligare doser ges varken under eller i slutet av dialysperioden.

Clostridioides difficile

Pseudomembranös kolit har rapporterats med nästan alla antibakteriella medel. Det är viktigt att överväga denna diagnos hos patienter som får diarré och att sätta in lämplig behandling så snart diagnosen ställts.

Generaliserad exantematös pustulos

Uppkomst av ett febrilt generaliserat erytem i samband med pustler vid behandlingsstart kan vara ett symtom på akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP) (se avsnitt Biverkningar). Vid AGEP-diagnos ska flukloxacillin sättas ut och all efterföljande administrering av flukloxacillin är kontraindicerad.

Hypokalemi

Hypokalemi (potentiellt livshotande) kan uppträda vid användning av flukloxacillin, särskilt i höga doser. Hypokalemi orsakad av flukloxacillin kan vara resistent mot kaliumtillskott. Regelbundna mätningar av kaliumnivåerna rekommenderas under behandling med höga doser flukloxacillin. Denna risk bör även beaktas när flukloxacillin kombineras med hypokalemi-inducerande diuretika, eller när andra riskfaktorer för att utveckla hypokalemi föreligger (t.ex. undernäring och nedsatt funktion i njurtubuli).

Metabol acidos med ökat anjongap (hagma)

Försiktighet rekommenderas när flukloxacillin administreras tillsammans med paracetamol på grund av den ökade risken för HAGMA (high anion gap metabolic acidosis). Till patienter med hög risk för HAGMA hör i synnerhet de med svårt nedsatt njurfunktion, sepsis eller malnutrition, särskilt vid användning av maximala dygnsdoser av paracetamol. Efter samtidig administering av flukloxacillin och paracetamol rekommenderas noggrann övervakning för att upptäcka syra-basstörningar, framför allt HAGMA, inklusive förekomst av 5-oxoprolin i urinen. Om behandlingen med flukloxacillin fortsätter efter utsättning av paracetamol, bör det säkerställas att inga HAGMA-symtom kvarstår, eftersom det finns en möjlighet att flukloxacillin upprätthåller den kliniska bilden av HAGMA (se avsnitt Interaktioner).

Hjälpämnen

Detta läkemedel innehåller sackaros. Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukosgalaktos-malabsorption eller sukras-isomaltas- brist.

Detta läkemedel innehåller 592 mg sackaros per ml. Detta bör beaktas hos patienter med diabetes mellitus. Kan vara skadligt för tänderna.

Detta läkemedel innehåller 1 mg natriumbensoat (E211) per ml. Bensoesyra kan leda till ökning av bilirubinemi p.g.a. dess bortträngning (displacement) från albumin. Detta kan öka neonatal gulsot som kan utvecklas till kärnikterus (icke-konjugerat bilirubin som ansamlas i hjärnvävnad).

Detta läkemedel innehåller 4,8 mg natrium per ml, motsvarande 0,24 % av WHOs högsta rekommenderat dagligt intag (2 gram natrium för vuxna).

Biverkningar

De vanligaste biverkningarna är gastrointestinala biverkningar, som förekommer hos cirka 5 % av alla behandlade patienter.

Beräknade biverkningsfrekvenser klassificeras som: vanliga (> 1/100, < 1/10), mindre vanliga (> 1/1 000, < 1/100), sällsynta (> 1/10 000, < 1/1 000), mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data). Om inte annat anges, baseras biverkningsfrekvensen på mer än 30 års rapporter efter marknadsintroduktionen.

Infektioner och infestationerSällsyntaPseudomembranös kolit
Blodet och lymfsystemetMycket sällsyntaEosinofili1, hemolytisk anemi1, neutropeni1
(inklusive agranulocytos) och trombocytopeni1.
SällsyntaAgranulocytos
ImmunsystemetSällsyntaAnafylaktiska reaktioner, angioneurotiskt ödem
Metabolism och nutritionIngen känd
frekvens
Hypokalemi
Centrala och perifera
nervsystemet
Ingen känd
frekvens
Svimningskänsla
MagtarmkanalenVanligaIllamående, diarré
Ingen känd
frekvens
Magsmärtor, kräkningar, smärta i matstrupen och
relaterade biverkningar2
Lever och gallvägar*SällsyntaLeverpåverkan, vanligen
kolestatisk/hepatocellulär
Hud och subkutan vävnadVanligaHudutslag
Mindre vanligaNässelfeber
Mycket sällsyntaKlåda, erythema multiforme, Stevens-Johnsons
syndrom och toxisk epidermal nekrolys
Ingen känd
frekvens
AGEP – akut generaliserad exantematös pustulos
(se avsnitt Varningar och försiktighet), svampinfektion i munhåla och
genitalområdet
Muskuloskeletala systemet och
bindväv
Mycket sällsyntaArtralgi och myalgi3
Njurar och urinvägarMycket sällsyntaInterstitiell nefrit1
Allmänna symtom och/eller
symtom vid administreringsstället
Mycket sällsyntaFeber3

1 Dessa är reversibla när behandlingen avslutas 2 Esofagit, halsbränna, halsirritation, orofaryngeal smärta eller oral smärta.

3 Utvecklas ibland mer än 48 timmar efter behandlingsstart.

*Lever- och gallvägar

Användning av flukloxacillin medför risk för leverskada. Risken är låg men ökar troligen med ålder och långtidsbehandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Det finns uppgifter som tyder på att risken för flukloxacillinutlöst leverskada ökar hos patienter som är bärare av HLA-B*5701-allelen. Trots signifikant samband drabbas bara 1 av 500-1 000 bärare av leverskada. Det innebär att det positiva prediktiva värdet av att testa för HLA-B*5701-allelen för leverskada är mycket lågt (0,12 %) och rutinässig screening för denna allel rekommenderas inte.

Metabolism och nutrition

Erfarenhet efter marknadsintroduktion: mycket sällsynta fall av HAGMA (high anion gap metabolic acidosis) vid samtidig användning av flukloxacillin och paracetamol, oftast i närvaro av riskfaktorer (se avsnitt Varningar och försiktighet.)

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning via

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Antibakteriella medel för systemiskt bruk, beta-laktamasresistenta penicilliner, ATC-kod: J01CF05

Verkningsmekanism

Flukloxacillin tilhör gruppen av isoxazolylpenicilliner som kombinerar hög aktivitet mot betalaktamasproducerande stafylokocker med god syrastabilitet. Flukloxacillin verkar genom att hämma bakteriernas cellväggssyntes och har baktericid effekt.

Pk-pd förhållande

Den antibakteriella effekten är bäst korrelerad till den tid som antibiotikakoncentrationen överstiger bakteriernas minsta hämmande koncentration (MIC).

Antibakteriellt spektrum

Mikroorganismers känslighet för flukloxacillin in vitro:

Vanligen känsliga arterStaphylococcus aureus och koagulasnegativa
stafylokocker, däribland
betalaktamasproducerende stammar
Streptokocker och pneumokocker
Organismer med inneboende resistensMeticillinresistenta stafylokocker
Enterokocker
Gramnegativa bakterier
Clostridioides difficile

Resistens

Resistens är vanlig (cirka 40 %) hos koagulasnegativa stafylokocker på grund av meticillinresistens. Streptokocker och pneumokocker är känsligare för bensylpenicillin och penicillin V än för flukloxacillin.

Resistens mot isoxazolylpenicilliner (meticillinresistens) orsakas av att bakterien producerar ett förändrat penicillinbindande protein. Korsresistens förekommer inom betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner). Meticillinresistenta stafylokocker har generellt låg känslighet för samtliga betalaktamantibiotika.

Resistenssituationen varierar geografiskt och information om lokala resistensförhållanden bör inhämtas från ett lokalt mikrobiologiskt laboratorium.

I Skandinavien är resistens mot isoxazolylpenicilliner sällsynt hos Staphylococcus aureus, men vanlig hos koagulasnegativa stafylokocker. Meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är vanliga i vissa delar av Europa. Penicillinresistenta pneumokocker är mindre vanliga i Skandinavien. Sådana stammar är resistenta mot kloxacillin.

Leverskada

Det finns uppgifter som tyder på att risken för flukloxacillinutlöst leverskada ökar hos patienter som är bärare av HLA-B*5701-allelen. Trots denna starka koppling utvecklar bara 1 av 500-1 000 bärare leverskada. Således är det positiva prediktiva värdet av att testa allel HLA-B*5701 för leverskada mycket lågt (0,12 %) och rutinmässig screening för denna allel rekommenderas inte.

Läkemedelsform

Pulver till oral lösning

Nerbutix pulver till oral lösning är ett friflytande, vitt pulver.

Interaktioner

Metotrexat

Flukloxacillin kan minska tubulär sekretion av metotrexat i njurarna, vilket kan medföra ökad risk för metotrexattoxicitet.

Warfarin

Hälsovårdsmyndigheterna har mottagit flera rapporter om fall där effekten av warfarin har minskat vid samtidig peroral behandling med flukloxacillin. Mekanismen är oklar.

Om samtidig administrering är nödvändig, bör protrombintiden eller INR (International Normalised Ratio) övervakas noga under tillägg eller utsättning av flukloxacillin.

Probenecid

Probenecid fördröjer utsöndringen av flukloxacillin i njurarna genom att hämma tubulär sekretion, vilket kan leda till högre serumkoncentration av flukloxacillin under en längre period.

Penicilliner och cefalosporiner

Korsallergi mellan penicilliner och cefalosporiner kan förekomma (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Paracetamol

Försiktighet bör iakttas vid samtidig användning av flukloxacillin och paracetamol eftersom samtidigt intag har förknippats med HAGMA (high anion gap metabolic acidosis), särskilt hos patienter med riskfaktorer (se avsnitt Varningar och försiktighet.).

Vorikonazol

Flukloxacillin (CYP450-inducerare) har rapporterats sänka plasmakoncentrationen av vorikonazol signifikant. Om samtidig administrering av flukloxacillin och vorikonazol inte kan undvikas, ska patienten övervakas för potentiell förlust av effekten av vorikonazol (t.ex. med terapeutisk läkemedelsmonitorering); dosökning av vorikonazol kan krävas.

Orala preventivmedel

Flukloxacillin kan minska effekten av östrogeninnehållande orala preventivmedel.

Graviditet och amning

Graviditet

En stor mängd kliniska data visar att flukloxacillin inte ökar risken för fosterskada. Dock bör flukloxacillin endast användas under graviditet när den möjliga nyttan är större än den potentiella risken med behandlingen.

Amning

Flukloxacillin utsöndras i bröstmjölk, men risken för barnet anses vara låg vid terapeutiska doser. Nerbutix kan användas under amning.

Trafik och maskiner

Nerbutix har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Överdosering

Toxicitet

Höga doser tolereras vanligen väl. Akuta reaktioner beror vanligen på överkänslighet.

Symtom

Toxiska reaktioner; illamående, kräkningar, diarré, elektrolytrubbningar, sänkt medvetandegrad, muskelfascikulationer, myoklonus, kramper, koma, hemolytiska reaktioner, njursvikt, acidos. I undantagsfall kan anafylaktisk chock uppträda inom 20-40 minuter.

Behandling

Om det är relevant, magsköljning, aktivt kol. Symtomatisk behandling.

Farmakokinetik

Absorption

Flukloxacillin är syrastabilt och absorberas väl efter peroral tillförsel. Maximal plasmakoncentration (Cmax) hos vuxna efter intag av 1 g flukloxacillin peroralt är 31 mg/l. Tiden till maximal plasmakoncentration (tmax) är ungefär 1 timme.

Samtidigt intag av mat minskar absorptionen och leder till lägre plasmakoncentration.

Distribution

Flukloxacillin diffunderar väl till de flesta vävnader. Distributionen till cerebrospinalvätska är låg hos individer utan hjärnhinneinflammation.

Proteinbindningsgraden i serum är cirka 95 %.

Flukloxacillin utsöndras i små mängder i bröstmjölk (se avsnitt Graviditet och amning).

Metabolism

Flukloxacillin metaboliseras via CYP 450 till 5-hydroximetylflukloxacillin (5-HMF). Flukloxacillin och 5-HMF hydrolyseras till penicillinsyror. Flukloxacillin metaboliseras i liten grad.

Eliminering

Halveringstiden för flukloxacillin efter peroral administrering av 1 000 mg till friska vuxna individer är cirka 1,5 timmar.

Flukloxacillin elimineras primärt i njurarna via glomerulär filtrering och aktiv tubulär sekretion. Cirka 50-55 % av en peroral dos återfinns i urin efter 6 timmar. En liten andel av dosen elimineras genom sekretion i galla.

Den renala elimineringen minskar vid nedsatt njurfunktion och dosjustering kan i vissa fall vara nödvändig (se avsnitt Dosering).

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar hittades.

Källor: Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten Senast kontrollerad: