Penicryl

Betalaktamaskänslia penicilliner

Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning 5 miljoner IE

Aktiva substanser Bensylpenicillin, Bensylpenicillinkalium, Bensylpenicillinnatrium

Antimikrobiellt läkemedelReceptbelagt

Sidan på ditt sätt

Anpassa sidan efter dina preferenser. Visa genväg gör så att sektionen får en genvägsknapp längst upp på sidan och att avsnittet från början syns när du skrollar. Annars kommer avsnittetets rubrik att synas men vara kollapsat. Om du klickar på Dölj helt kommer avsnittet inte visas varken öppet eller kollapsat på sidan. Du kan ändra ordningen på avsnitten genom att dra i de tre strecken till höger om varje avsnitt. Dina val sparas i en cookie i webbläsaren om du godkänd användning av cookies.

Dosering

Dosen ska avpassas efter patientens njurfunktion, ålder och kroppsvikt.

Vuxna och ungdomar över 12 år:

Intramuskulärt: 1,67 miljoner IE (motsvarande 0,9 g bensylpenicillin) 4-6 gånger per dygn (var 4-6 timme) Intravenöst: 5-20 miljoner IE (motsvarande 2,8-11,2 g bensylpenicillin) per dygn Vid behov ökas dygnsdosen till maximalt 50 miljoner IE (motsvarande 28,1 g bensylpenicillin).

Barn 1-12 år:

250 000 IE (motsvarande 140,5 mg bensylpenicillin) per kg kroppsvikt per dygn.

Barn 1 månad – 1 år:

167 000 IE (motsvarande 93,9 mg bensylpenicillin) per kg kroppsvikt per dygn.

För nyfödda, rekommenderas minskning av dos och frekvens av administrering eftersom ofullständigt utvecklad njurfunktion hos nyfödda kan försena elimination av penicillin.

Nyfödda och för tidigt födda barn:

50 000 IE (motsvarande 28,1 mg bensylpenicillin) per kg kroppsvikt per dygn. Dygnsdosen fördelas på 3-4 intravenösa injektioner (var 8-6 timme) eller intermittent infusion. Alternativt kan preparatet ges som en intramuskulär injektion eller som en kontinuerlig intravenös infusion med hjälp av en infusionspump. Till prematura spädbarn och barn yngre än en vecka fördelas dygnsdosen på två injektioner (var 12e timme) beroende på den förlängda halveringstiden hos dessa patienter. För nyfödda rekommenderas en minskning av dos och administreringsfrekvens eftersom ofullständigt utvecklad njurfunktion hos nyfödda kan fördröja eliminering av penicillin.

Vid endokardit bör bensylpenicillin kombineras med en aminoglykosid.

Äldre patienter Bensylpenicillinkalium ska ges med försiktighet och under frekvent monitorering av serumkalium på grund av den ökade risken för hyperkalemi.

Patienter med nedsatt njur- eller leverfunktion Uremipatienter med CrCl över 10 ml/min/1,73 m2: Administrera en hel laddningsdos (se rekommenderad dosering ovan) följt av halva laddningsdosen var 4 till 5 timme.

CrCl mindre än 10 ml/min/1,73 m2: Administrera en hel laddningsdos (se rekommenderad dosering ovan) följt av halva laddningsdosen var 8 till 10 timme.

Hos patienter med nedsatt njur- och leverfunktion, rekommenderas minskning av dosen.

En minskning av totala dosen bör övervägas om någon nedsättning i organfunktion (inklusive elektrolytbalans, lever-, njur- och hematopoetiska system samt hjärt- och kärlstatus) inträffar eller misstänks.

Bensylpenicillinkalium ska ges med försiktighet och under frekvent monitorering av serumkalium på grund av den ökade risken för hyperkalemi.

Administreringssätt

Bensylpenicillin kan administreras intramuskulärt (högst 1,67 miljoner IE [motsvarande 0,9 g bensylpenicillin] per ställe) eller intravenöst (i en injektion som ges över 3 till 5 minuter eller via intravenös infusion).

Läkemedlet ska injiceras i en stor muskelgrupp.

För dagliga doser på 10 miljoner enheter eller mer kan läkemedlet spädas med infusionslösning och administreras under en 24-timmarsperiod.

Genom intermittent intravenös infusion kan en fjärdedel eller en sjättedel av den dagliga dosen ges under 1 till 2 timmar och upprepas var 6:e till 4:e timme.

Uppdelade doser infunderas vanligtvis under 15 till 30 minuter till barn och nyfödda. Hos dessa patienter är den intravenösa vägen den föredragna administreringsvägen. Intramuskulär administrering bör endast användas i nödsituationer, i avsaknad av intravenös åtkomst.

Dosen på 20 000 000 IE (20 miljoner IE) får endast administreras som intravenös infusion.

Anvisningar om beredning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

Kontraindikationer

Överkänslighet mot den aktiva substansen (bensylpenicillinkalium) eller mot andra penicilliner. Om svår överkänslighetsreaktion (ex. anafylaxi) mot andra betalaktamantibiotika (t.ex. cefalosporiner, karbapenemer eller monobaktamer) tidigare inträffat.

Indikationer

Penicryl är avsett för behandling av följande infektioner hos vuxna, ungdomar och barn (se avsnitt Farmakodynamik):

• Samhällsförvärvad pneumoni.

• Hud- och mjukdelsinfektioner (inklusive gasgangrän och infekterade djurbett).

• Akut bakteriell meningit.

• Allvarliga infektioner orsakade av pneumokocker, streptokocker, meningokocker eller gonokocker, inklusive septikemi, empyem, hjärnabscess, skelett- och ledinfektion.

• Endokardit.

• Neuroborrelios.

• Syfilis.

Hänsyn bör tas till officiella riktlinjer för lämplig användning av antibakteriella medel.

Varningar och försiktighet

Korsallergi mellan penicilliner och cefalosporiner förekommer.

Allvarliga kutana biverkning (SCARs), inklusive Stevens-Johnson syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN), läkemedelsinteraktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), samt akut generaliserad exantematös pustulos (AGEP) har rapporterats i samband med behandling med betalaktamantibiotika (inklusive penicilliner).

Bensylpenicillin är kontraindicerat hos patienter som är överkänsliga mot penicilliner. Patienter med tidigare känd överkänslighet mot cefalosporiner, penicilliner eller andra betalaktamantibiotika kan också vara överkänsliga mot bensylpenicillin (se avsnitt Kontraindikationer). Om allvarligt allergisk reaktion eller SCAR inträffar under behandling med bensylpenicillin, ska läkemedlet sättas ut och lämpliga åtgärder vidtas.

Diarré/pseudomembranös kolit orsakad av Clostridioides difficile förekommer. Patienter med diarré ska därför övervakas noggrant.

För patienter över 60 års ålder, nyfödda och patienter med nedsatt njurfunktion kan cerebral påverkan med kramper uppträda, i synnerhet vid nedsatt njurfunktion och vid dygnsdoser över 18 g hos vuxna. Sänkning av penicillindosen och behandling med antikonvulsiva medel minskar krampbenägenheten.

Som för andra antibiotika, kan långvarig användning resultera i överanvändning av icke-mottagliga organismer. Upprepad utvärdering av patientens tillstånd är nödvändigt. Om superinfektion inträffar under behandling, ska specifik antimikrobiell behandling sättas in om det anses vara kliniskt nödvändigt.

Höga doser av bensylpenicillinkalium 5 000 000 IE (motsvarande 2,8 g bensylpenicillin), pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning kan leda till allvarliga och till och med dödliga elektrolytrubbningar, d.v.s. hyperkalemi och hypernatremi när höga doser ges i.v. (mer än 10 miljoner enheter), bör kalciuminnehållet tas i beaktan under administrering. För patienter som genomgår högdosbehandling i mer än 5 dagar ska elektrolytbalansen, blodvärden och njurfunktion monitoreras. Höga intravenösa doser bör administreras långsamt eftersom kaliuminnehållet i penicillinet potentiellt kan orsaka negativa effekter i form av elektrolytobalans.

Nedsatt njurfunktion kan leda till en signifikant ökning av kaliumkoncentrationen i blodplasman, vilket kan leda till allvarliga hjärtproblem. Episoder av slapp förlamning, avvikelser i ekokardiogram (förkortat QT-intervall och toppade T-vågor) såväl som hjärtstopp beskrevs efter den snabba i.v. administrationen av bensylpenicillinkalium (10-18 miljoner IE/d). Risken för hyperkalemi uppträder dock inte förrän vid långtidsanvändning av megadoser av bensylpenicillinkalium, speciellt hos personer med njurinsufficiens.

Penicryl innehåller kalium

Penicryl innehåller 8,42 mmol (eller 329,07 mg) kalium per injektionsflaska. 1 miljon IE innehåller 1,68 mmol (eller 65,81 mg) kalium.

Detta bör beaktas av patienter med reducerad njurfunktion eller patienter ordinerats kaliumfattig kost.

Biverkningar

Vanligast är hudutslag, som förekommer hos cirka 2 % av behandlade patienter och lokala reaktioner
vid infusionsstället.
Beräknade biverkningsfrekvenser rangordnas enligt följande: vanliga (>1/100, <1/10); mindre vanliga
(>1/1000, <1/100); sällsynta (>1/10 000, <1/1000); mycket sällsynta (<1/10 000); ingen känd frekvens
(kan inte beräknas från tillgängliga data).
VanligaMindre vanligaSällsyntaMycket sällsyntaIngen känd
frekvens
Blodet och lymfsystemet
eosinofilihemolytisk anemi,
leukopeni,
agranulocytos
neutropeni,
trombocytopeni
Immunsystemsjukdomar
anafylaktiska
reaktioner
Jarisch-
Herxheimers
reaktion,
angioödem
Centrala och perifera nervsystemet
metabolisk
encefalopati
Vaskulära sjukdomar
Tromboflebiter
Magtarmkanalen
diarré orsakad av
Clostridioides
difficile
(Pseudomembranös
enterokolit)
Sjukdomar i hud och subkutan vävnad
exantemurtikariaallvarliga
hudreaktioner
akut
generaliserad
exantematös
pustulos (AGEP),
pruritus,
makulopapulära
utslag,
morbilliforma
utslag, erytem
Vid höga penicillinkoncentrationer i infusionslösningar kan risk för tromboflebit föreligga.
Enstaka fall av njurpåverkan har rapporterats.

Svampöverväxt i munhåla och buk kan förekomma.

Fall av förkalkning av hornhinnan har i sällsynta fall rapporterats i samband med användning av fosfatinnehållande ögondroppar hos vissa patienter med signifikant skadade hornhinnor.

Penicryl kan orsaka allvarliga och även dödliga elektrolytrubbningar, d.v.s. hyperkalemi, när det ges intravenöst i höga doser.

Beskrivning av utvalda biverkningar

Allvarliga kutana biverkningar, SCAR (Stevens-Johnsons syndrom, toxisk epidermal nekrolys, läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom, akut generaliserad exantematös pustulos), har rapporterats med betalaktamantibiotika, inklusive penicilliner (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Rapportering av misstänkta biverkningar

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala www.lakemedelsverket.se

Farmakodynamik

Farmakoterapeutisk grupp: Betalaktamaskänslia penicilliner, ATC-kod: J01CE01

Bensylpenicillin är ett betalaktamantibiotikum som verkar genom att hämma bakteriernas cellväggssyntes. Effekten är baktericid.

Brytpunkt för känslighetstestning European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing (EUCAST, version 12.0, giltig från och med 2022-01-01) klinisk tröskel för MIC (minsta hämmande koncentration) testning för bensylpenicillin presenteras nedan:

MikroorganismKänsligResistent
Staphylococcus aureus*≤ 0,125 mg/l> 0,125 mg/l
Staphylococcus lugdunensis≤ 0,125 mg/l> 0,125 mg/l
Andra Staphylococci*--
Streptococcus spp. (grupp A,
B, C, G)1
≤ 0,25 mg/l> 0,25 mg/l
Streptococcus agalactiae
(grupp B)2
≤ 0,125 mg/l> 0,125 mg/l
Streptococcus pneumoniae1≤ 0,06 mg/l> 2 mg/l
Streptococcus pneumoniae2≤ 0,06 mg/l> 0,06 mg/l
"Viridans" grupp
Streptococci
≤ 0,25 mg/l> 2 mg/l
Neisseria meningitidis3≤ 0,25 mg/l> 0,25 mg/l
Neisseria gonorrhoeae≤ 0,06 mg/l> 1 mg/l
Prevotella spp.≤ 0,5 mg/l> 0,5 mg/l
Fusobacterium necrophorum≤ 0,06 mg/l> 0,06 mg/l
Clostridium perfringens≤ 0,5 mg/l> 0,5 mg/l
Cutibacterium acnes≤ 0,06 mg/l> 0,06 mg/l
Listeria monocytogenes2≤ 1 mg/l> 1 mg/l
Pasteurella multocida≤ 0,5 mg/l> 0,5 mg/l
Corynebacterium spp.≤ 0,125 mg/l> 0,125 mg/l
Aerococcus sanguinicola and
urinae
≤ 0,125 mg/l> 0,125 mg/l
Kingella kingae≤ 0,03 mg/l> 0,03 mg/l
PK-PD (Icke-artrelaterad)
brytpunkt
≤ 0,25 mg/l> 2 mg/l

* De flesta stafylokockerna är penicillinasproducerare och vissa är meticillinresistenta. Båda mekanismerna gör de resistenta mot bensylpenicillin. Inga tillgängliga metoder kan för närvarande detektera penicillinasproduktion i alla arter av stafylokocker.

1Indikationer annat än meningit.

2Indikation-miningit.

3Alla indikationer.

Antibakteriellt spektrum

KänsligaStreptokocker och pneumokocker
Corynebacterium diphteriae
Meningokocker
Gonokocker
Pasteurella multocida
Peptokocker
Peptostreptokocker
Propionibacterium
Clostridium perfringens
Clostridium tetani
Actinomyces
Fusobakterier
Capnocytophaga canimorsus
Borrelia
Leptospira interrogans
Treponema pallidum
IntermediäraEnterokocker.
Haemophilus influenzae
ResistentaStafylokocker
Moraxella catarrhalis
Betalaktamasproducerande gonokocker
Betalaktamasproducerande Haemophilus
influenzae
Gramnegativa tarmbakterier
Pseudomonas
Legionella
Bacteroides fragilis
Clostridioides difficile
Mycoplasma
Chlamydia
Resistens förekommer (1-10 %) hos pneumokocker, Enterococcus faecalis, gonokocker
samt Haemophilus influenzae.
Resistens är vanlig (> 10 %) hos Enterococcus faecium.
Resistensmekanismer
Resistens kan uppstå på grund av bakteriell syntes av ett stort antal betalaktamaser som
hydrolyserar penicillinet. Flera av dessa kan hämmas med klavulansyra. Dessutom
kan resistens uppstå på grund av produktion av förändrade penicillinbindande proteiner
(PBP). Resistensen är ofta plasmidmedierad.
Korsresistens förekommer inom betalaktamgruppen (penicilliner och cefalosporiner).
Resistensutveckling
Penicillinresistenta pneumokocker är resistenta mot bensylpenicillin. Dessa stammar är vanliga i vissa
delar av Europa.
Resistenssituationen varierar geografiskt och information om de lokala resistensförhållandena bör
inhämtas från lokalt mikrobiologiskt laboratorium.

Läkemedelsform

Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning Vitt eller nästan vitt kristallint pulver.

Färdigblandad lösning är färglös.

pH för färdigblandad lösning är 5,5-7,5.

Interaktioner

Följande kombination med bensylpenicillin kan kräva dosanpassning: metotrexat.

Metotrexat svår toxisk reaktion på metotrexat har beskrivits där patienten samtidigt behandlades
med furosemid och penicillin V. Dessa organiska syror kan hämma den tubulära sekretionen av
metotrexat. Denna interaktion finns också beskriven efter kombinationen metotrexat och mezlocillin
samt metotrexat och amoxicillin.
Probenecid hämmar den renala utsöndringen av bensylpenicillin och högre plasmakoncentrationer kan
således upprätthållas under längre tid.

Graviditet och amning

Graviditet
Inga kända risker vid användning under graviditet.
Amning
Bensylpenicillin passerar över i bröstmjölk, men risk för påverkan på barnet synes osannolik
med terapeutiska doser.

Trafik och maskiner

Penicryl har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Överdosering

Toxicitet:

Stora doser tolereras vanligen väl. Vid t.ex. nedsatt njurfunktion och defekt blodlikvorbarriär har dock parenteral tillförsel av höga doser givit toxiska symtom. Akuta reaktioner beror främst på allergisk reaktion.

Symtom:

Toxiska reaktioner; illamående, kräkningar, diarré, elektrolytrubbningar, medvetandesänkning, muskelfascikulationer, myoklonier, kramper, koma, hemolytiska reaktioner, njursvikt, acidos.

I undantagsfall kan anafylaktisk reaktion inträffa inom 20-40 minuter.

Behandling:

Symtomatisk behandling. I svåra fall hemoperfusion eller hemodialys. Vid anafylaktisk reaktion: Epinefrin (adrenalin) 0,1-0,5 mg långsamt intravenöst, hydrokortison 200 mg intravenöst, eventuellt prometazin 25 mg intravenöst. Vätska. Acidoskorrektion.

Farmakokinetik

Bensylpenicillin är inte syrastabilt och absorberas ofullständigt vid peroral tillförsel. Bensylpenicillin
ska därför administreras intramuskulärt eller intravenöst. Efter intravenös injektion av 3 g
bensylpenicillinnatrium ska en maximal serumkoncentration på 300-400 mikrogram/ml uppnås. Efter
4 timmar har serumkoncentrationen sjunkit ner till ca 3 mikrogram/ml. Den biologiska halveringstiden
i serum är 30-50 minuter och proteinbindningsgraden ca 65 %. Eliminationen av bensylpenicillin sker
huvudsakligen i njurarna via tubulär sekretion och glomerulär filtration. Inom 6 timmar utsöndras ca
70 % av tillförd dos i aktiv form via urinen. Bensylpenicillin penetrerar blodlikvorbarriären bättre
vid meningit. I genomsnitt uppgår koncentrationen till 10-30 % av koncentrationen i serum.

Förpackningar 0

Förpackningarna följer dina sökinställningar för tillhandahålls ej och avregistrerade läkemedel.

Inga förpackningar visas med dina nuvarande sökinställningar.

Källor: Läkemedelsverket och E-hälsomyndigheten Senast kontrollerad: