Suprane

Administrering av allmän anestesi måste individanpassas baserat på patientens svar.

Desfluran är endast indicerat för underhåll av anestesi och inte för induktion av anestesi (se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet).

Den minsta alveolära koncentrationen (MAC) av desfluran minskar med stigande ålder. Dosen av desfluran ska justeras därefter. Fastställda MAC-värden visas i tabell 1.

2,5–8,5 % desfluran kan krävas vid administrering med syrgas eller syreberikad luft. Hos vuxna kan kirurgiska nivåer av anestesi upprätthållas med en minskad koncentration av desfluran när lustgas används samtidigt.

Desfluran kan kombineras med andra substanser som allmänt används vid anestesi, däribland sedativa, opioider, muskelrelaxantia och andra gaser. Information om dosjusteringar finns i avsnitt Interaktioner.

Särskilda populationer

Koncentrationer på 1–4 % desfluran i lustgas/syrgas har använts framgångsrikt till patienter med kroniskt nedsatt njur- eller leverfunktion och under njurtransplantationskirurgi. Eftersom metabolismen är minimal förväntas inget behov av dosjustering för patienter med nedsatt njur- och leverfunktion.

Pediatrisk population

Kirurgiska nivåer av anestesi kan upprätthållas hos barn och ungdomar med endtidala koncentrationer på 5,2 till 10 % desfluran med eller utan samtidig användning av lustgas. Om höga koncentrationer används tillsammans med lustgas är det viktigt att säkerställa att den inhalerade blandningen innehåller minst 25 % syrgas, även om endtidala koncentrationer på upp till 18 % desfluran har administrerats under korta tidsperioder.

Äldre population

5,5–7,4 % desfluran kan krävas vid administrering med syrgas eller syreberikad luft. Hos äldre patienter kan kirurgiska nivåer av anestesi upprätthållas med en minskad koncentration av desfluran när lustgas används samtidigt.

Desfluran administreras via inhalation.

Desfluran ska endast administreras av personer som är utbildade i administrering av anestesi med hjälp av en förgasare som är särskilt utformad och avsedd för användning med desfluran.

Alla patienter som sövs ned med desfluran ska stå under ständig övervakning av bland annat elektrokardiogram (EKG), blodtryck, syrgasmättnad och endtidal koldioxid (CO₂). Den exakta koncentrationen av desfluran som tillförs från en förgasare måste vara känd.

Utrustning för upprätthållande av öppna luftvägar, artificiell ventilation, syrgastillförsel och cirkulatorisk återupplivning måste finnas omedelbart tillgängliga.

Desfluran är kontraindicerat för patienter med överkänslighet mot den aktiva substansen eller känd känslighet för halogenerade medel.

Desfluran ska inte användas till patienter för vilka allmän anestesi är kontraindicerad.

Det får inte användas till patienter med känd eller genetisk benägenhet för malign hypertermi (se även avsnitt Varningar och försiktighet).

Desfluran ska inte användas till patienter med anamnes på bekräftad hepatit orsakad av ett halogenerat inhalationsanestetikum eller med anamnes på oförklarlig måttlig till svår leverdysfunktion (t.ex. gulsot med feber och/eller eosinofili) efter anestesi med ett halogenerat inhalationsanestetikum.

Desfluran får inte användas som enda läkemedel för anestesiinduktion till patienter med risk för kransartärsjukdom eller till patienter där ökad hjärtfrekvens eller förhöjt blodtryck inte är önskvärt.

Desfluran ska inte användas som inhalerat induktionsmedel till pediatriska patienter på grund av frekvent förekomst av hosta, andningsuppehåll, apné, laryngospasm och ökad sekretion.

Desfluran är indicerat som inhalationsmedel för underhåll av allmän anestesi vid kirurgiska ingrepp på inneliggande och polikliniska vuxna, ungdomar och intuberade spädbarn och barn.

Hos mottagliga individer kan potenta inhalationsanestetika utlösa ett hypermetaboliskt tillstånd i skelettmuskulaturen som leder till högt syrgasbehov och det kliniska syndromet malign hypertermi. Desfluran har visat sig vara en potentiell utlösare av malign hypertermi. Det kliniska syndromet signaleras av hyperkapni och kan omfatta förhöjd kroppstemperatur, muskelrigiditet, takykardi, takypné, cyanos, arytmier och/eller labilt blodtryck. Vissa av dessa ospecifika symtom kan också uppträda vid lätt anestesi: akut hypoxi, hyperkapni och hypovolemi. Behandling av malign hypertermi innefattar utsättande av de utlösande medlen, intravenös administrering av dantrolennatrium samt stödjande behandling. Njursvikt kan uppträda senare, och urinflödet ska övervakas och upprätthållas om det är möjligt. Desfluran ska inte användas till individer som har en känd benägenhet för malign hypertermi. Malign hypertermi med dödlig utgång har rapporterats med desfluran.

Användning av inhalationsanestetika, däribland desfluran, har förknippats med sällsynta ökningar av kaliumnivåerna i serum som har resulterat i hjärtarytmier, varav vissa varit dödliga, hos patienter under den postoperativa perioden (se avsnitt Biverkningar). Patienter med latent såväl som pågående muskeldystrofi, särskilt Duchennes muskeldystrofi, förefaller vara mest känsliga. Samtidig användning av suxametoniumklorid har förknippats med de flesta av dessa fall, men inte alla. Dessa patienter hade också signifikanta förhöjningar av kreatininkinasnivåerna i serum och i vissa fall förändringar av urinen som överensstämde med myoglobinuri. Trots att symtombilden liknade malign hypertermi uppvisade ingen av dessa patienter tecken eller symtom på muskelrigiditet eller hypermetaboliskt tillstånd.

Tidig och aggressiv insättning av behandling mot hyperkalemi och resistenta arytmier rekommenderas, liksom påföljande utvärdering för latent neuromuskulär sjukdom.

Desfluran ska användas med försiktighet hos barn och ungdomar med astma eller barn som nyligen haft en infektion i de övre luftvägarna, på grund av risken för luftvägsförträngning och ökat luftvägsmotstånd.

På grund av den begränsade mängd data som finns om icke-intuberade pediatriska patienter är desfluran inte godkänt för underhållsanestesi hos icke-intuberade barn. Försiktighet ska iakttas vid användning av desfluran som underhållsanestesi via larynxmask (LMA), i synnerhet för barn i åldern 6 år eller yngre på grund av en ökad risk för respiratoriska biverkningar, t.ex. hosta och laryngospasm, särskilt vid borttagning av larynxmasken under djup anestesi.

På grund av det begränsade antalet studerade patienter rekommenderas inte desfluran för användning vid obstetriska procedurer. Desfluran ska inte användas till gravida patienter på grund av att halogenerade anestetika har en relaxerande effekt på uterus och minskar blodflödet mellan uterus och placenta (se avsnitt Graviditet och amning).

QT-förlängning, som i mycket sällsynta fall förknippats med torsade de pointes, har rapporterats (se avsnitt Biverkningar). Försiktighet ska iakttas vid administrering av desfluran till känsliga patienter (t.ex. patienter med medfött långt QT-syndrom eller patienter som tar läkemedel med förmågan att förlänga QT-intervallet).

Störd leverfunktion, ikterus och dödlig levernekros har rapporterats vid användning av halogenerade anestetika. Sådana reaktioner verkar tyda på överkänslighet. Liksom andra halogenerade anestetika kan desfluran orsaka överkänslighetshepatit hos patienter som har sensibiliserats genom tidigare exponering för halogenerade anestetika, vilket i sällsynta fall kan orsaka leversvikt och levernekros. Cirros, viral hepatit eller annan befintlig leversjukdom kan vara ett skäl till att välja ett annat anestetikum än ett halogenerat anestetikum.

Desfluran kan liksom andra flyktiga anestetika höja trycket i cerebrospinalvätskan när det administreras till patienter med utrymmeskrävande lesioner. Till sådana patienter ska desfluran administreras vid 0,8 MAC eller lägre och i kombination med induktion med barbiturater och hyperventilation (hypokapni) tills cerebral dekompression uppnås. Tillräcklig uppmärksamhet måste ägnas åt att upprätthålla det cerebrala perfusionstrycket.

Hos patienter med kransartärsjukdom är det viktigt att upprätthålla normal hemodynamik för att undvika myokardischemi. En snabb ökning av desflurankoncentrationen är förknippad med en markant ökning av pulsfrekvens, medelartärtryck och cirkulerande nivåer av adrenalin och noradrenalin. Desfluran ska användas med andra läkemedel, företrädesvis intravenösa opioider och hypnotika.

Blodtryck och hjärtfrekvens ska övervakas noga vid underhållsanestesi för att utvärdera anestesidjupet. Ökningar av hjärtfrekvens och blodtryck som inträffar efter snabba stegvisa ökningar av den endtidala koncentrationen av desfluran behöver inte tyda på otillräcklig anestesi. Förändringar på grund av sympatisk aktivering försvinner inom cirka 4 minuter. Ökningar av hjärtfrekvens och blodtryck som inträffar före eller i frånvaro av en snabb ökning av desflurankoncentrationen kan tolkas som lätt anestesi.

Hypotoni och andningsdepression ökar när anestesin fördjupas.

Användning av desfluran till hypovolemiska, hypotensiva och försvagade patienter har inte undersökts tillräckligt. Liksom för andra potenta anestetika för inhalation rekommenderas en lägre koncentration för dessa patienter.

Desfluran kan reagera med torra koldioxidabsorbenter (CO₂-absorbenter) i återcirkulerande anestesisystem och bilda kolmonoxid som kan resultera i förhöjda nivåer av karboxyhemoglobin hos vissa patienter. Därför ska endast färska (fuktiga) CO₂-absorbenter användas. Fallrapporter tyder på att bariumhydroxidlime och sodalime torkar när färska gaser passerar genom CO₂-behållaren med hög flödeshastighet under många timmar eller dagar. Om en läkare misstänker att CO₂-absorbenten kan ha torkat ska den bytas ut innan desfluran administreras.

Liksom vid andra snabbverkande anestetika ska det snabba uppvaknandet vid användning av desfluran tas i beaktande i fall där postanestetisk smärta kan förväntas. Det ska säkerställas att tillräcklig analgesi har administrerats till patienten i slutet av proceduren eller tidigt under vistelsen på uppvakningsavdelningen.

Hos barn kan uppvaknandet ur anestesin framkalla ett kort tillstånd av agitation som kan försvåra samarbetet.

Liksom vid andra flyktiga anestetika rekommenderas antiemetika för patienter med måttlig och hög risk för illamående och kräkningar postoperativt.

En specifik rekommendation för upprepad anestesi kan inte ges på grund av otillräcklig erfarenhet. Liksom vid alla halogenerade anestetika ska upprepad anestesi under en kort tidsperiod utföras med försiktighet.

Desfluran ska inte administreras till patienter som är benägna att utveckla bronkial sammandragning, eftersom bronkospasmer kan förekomma.

Liksom alla potenta inhalerade anestetika kan desfluran orsaka dosberoende kardiorespiratorisk depression. De flesta övriga biverkningar är lindriga och övergående. Illamående och kräkningar har observerats postoperativt, vilket är en vanlig följd av kirurgiska ingrepp och allmän anestesi och kan bero på inhalationsanestetika, andra läkemedel som administreras under det kirurgiska ingreppet eller postoperativt och på patientens svar på det kirurgiska ingreppet.

Biverkningsfrekvensen baseras på följande skala:

- Mycket vanliga (≥ 1/10)

- Vanliga (≥ 1/100, < 1/10)

- Mindre vanliga (≥ 1/1 000, < 1/100)

- Sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1 000)

- Mycket sällsynta (< 1/10 000)

- Ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data)

° Rapporterat under induktion med desfluran.

⁺ Rapporterat under induktion och underhåll med desfluran.

^* Reaktionerna orsakades av oavsiktlig exponering av personer som inte var patienter.

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala Webbplats: www.lakemedelsverket.se

Farmakoterapeutisk grupp: anestetika, halogenerade kolväten och ATC-kod: N01AB07.

Desfluran ingår i en familj halogenerade metyletyletrar som administreras via inhalation och ger en dosrelaterad, reversibel förlust av medvetande och smärtförnimmelser, hämning av frivillig motorisk aktivitet, minskning av autonoma reflexer och sedering av det respiratoriska och kardiovaskulära systemet. Blod/gasfördelningskoefficienten för desfluran (0,42) är, vilket antyds av dess struktur, lägre än för andra potenta inhalerade anestetika som isofluran (1,4) och till och med lägre än för lustgas (0,46).

Förändringar av de kliniska effekterna av desfluran följer snabbt efter förändringar av den inhalerade koncentrationen. I följande tabeller anges anestesins varaktighet samt valda återhämtningsåtgärder för desfluran från kliniska studier:

Hos 178 kvinnliga polikliniska patienter som genomgick laparoskopi och premedicinerades med fentanyl (1,5–2,0 µg/kg) inleddes anestesi med propofol 2,5 mg/kg, desfluran/N₂O 60 % i O₂ eller enbart desfluran/O₂. Anestesin underhölls med antingen propofol 1,5–9,0 mg/kg/h, desfluran 2,6– 8,4 % i N₂O 60 % i O₂ eller desfluran 3,1–8,9 % i O₂.

Inhalationsånga, vätska Klar, färglös vätska

MAC-värdet för desfluran minskar vid samtidig administrering av N₂O (se tabell 1 i avsnitt Dosering).

Allmänt använda muskelrelaxantia förstärks av desfluran.

Anestetiska koncentrationer av desfluran vid jämvikt minskar ED₉₅ för suxametoniumklorid med cirka 30 % och för atrakurium med cirka 50 % jämfört med N₂O-/opioidanestesi. De doser av atrakurium, rokuronium och andra muskelrelaxantia som krävs för att ge 95 % (ED₉₅) minskning av neuromuskulär transmission vid olika koncentrationer av desfluran anges i tabell 2. ED₉₅ för vekuronium är 14 % lägre med desfluran än med isofluran. Dessutom tar återhämtningen efter neuromuskulär blockad längre tid med desfluran än med isofluran.

* Inte tillg. = Inte tillgängligt

Inga kliniskt signifikanta negativa interaktioner med allmänt använda preanestetiska läkemedel, eller läkemedel som används under anestesi (intravenösa medel och lokala anestetika), har rapporterats i kliniska prövningar. Effekten av desfluran på dispositionen av andra läkemedel har inte fastställts.

Patienter som sövts ned med olika koncentrationer av desfluran och fått ökande doser av intravenöst fentanyl eller intravenöst midazolam har uppvisat en minskning av anestetikabehovet eller MAC. Resultaten rapporteras i tabell 3. Andra opioida och sedativa läkemedel, till exempel remifentanil, dexmedetomidin och droperidol, har liknande inverkan på MAC-värdet.

* Innefattar värden för åldrarna 18–65 år

Graviditet

På grund av det begränsade antalet studerade patienter har säkerheten för desfluran inte fastställts för användning vid obstetriska procedurer. Desfluran har en relaxerande effekt på uterus och minskar blodflödet mellan uterus och placenta.

Det finns inte tillräckliga data från användningen av desfluran hos gravida eller ammande kvinnor. Därför är desfluran inte indicerat för användning under graviditet (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Djurstudier har visat reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Amning

Desfluran är inte indicerat för användning till ammande kvinnor. Det är okänt om desfluran utsöndras i bröstmjölk.

Fertilitet

Det finns inga data om effekter på fertiliteten hos människor.

Patienterna ska informeras om att förmågan att utföra aktiviteter som att framföra fordon eller använda maskiner är nedsatt efter allmän anestesi till följd av sedering och förlust av medvetande, och att sådana aktiviteter bör undvikas under en period på 24 timmar.

Symtomen på överdosering av desfluran förväntas likna symtomen för andra flyktiga medel, med fördjupad anestesi, kardiell och/eller respiratorisk depression hos patienter med spontanandning och kardiell depression hos ventilerade patienter hos vilka hyperkapni och hypoxi kan inträffa först i ett sent skede.

I händelse av överdosering, eller vad som förefaller vara överdosering, ska följande åtgärder vidtas:

1. Avbryt eller minimera exponeringen för desfluran.

2. Upprätta en luftväg och initiera assisterad eller kontrollerad ventilation med 100 % syrgas.

3. Stöd och upprätthåll adekvat hemodynamik.

Desfluran framkallar en snabb induktion av anestesi utan metabolism i levern eller andra organ och med minimal ansamling i fettvävnad.

Desfluran elimineras främst oförändrat via lungorna.

Hos kirurgipatienter under konstant inhalation av 6 % desfluran med en flödeshastighet på 4–6 l/min är de observerade farmakokinetiska parametrarna (medelvärde ± SD) Cmax 207,2 ± 26,7 μg/ml, Tmax 25,0 ± 5,5 min, AUC_0-t 6 786,2 ± 926,5 μg*min/ml och T_½ 25,7 ± 6,3 min.

Ingen mutagenicitet eller teratogenicitet.

Ingen teratogen effekt hos råtta och kanin observerades efter cirka 10 och 13 ackumulerade MAC-timmars exponering för desfluran under ontogenes. Embryotoxicitet observerades efter toxisk exponering under dräktighet, möjligen på grund av den farmakologiska effekten av desfluran på den dräktiga honan.

Publicerade studier på djur (inklusive primater) vid doser som ger lätt till måttlig anestesi visar att användning av anestetika under hjärnans snabba tillväxtperiod eller synaptogenes resulterar i cellförlust i den utvecklande hjärnan som kan förknippas med långvarig kognitiv nedsättning. Den kliniska betydelsen av dessa icke-kliniska fynd är inte känd.

Inga

Inga

3 år.

Förvaras stående med locket väl tillslutet. Inga särskilda temperaturanvisningar.

Aluminiumflaskor belagda med ett inre skyddslack av epoxifenolharts som innehåller 240 ml desfluran. Flaskorna försluts med en integrerad kontaktpressad ventilförslutning med produktkontaktkomponenter av rostfritt stål, nylon, etylen-propylensampolymer (EPDM) och polyetylen.

Förpackningsstorlekar: 1 och 6 flaskor.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Sätt på locket efter användning.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

* Skillnaderna var statistiskt signifikanta (p < 0,05) jämfört med värden i vaket tillstånd, Newman-Keuls metod för multipel jämförelse.

Användning av högre desflurankoncentrationer än 1,5 MAC kan orsaka apné.

* Skillnaderna var statistiskt signifikanta (p < 0,05) vid användning av Dunnetts procedur för att jämföra alla behandlingar med tiopental-isofluran/N₂O-gruppen (induktion och underhåll). Resultat för jämförelser mer än en timme efter anestesi visar inga skillnader mellan grupperna och betydande variabilitet inom grupperna.

Suprane studerades hos tolv frivilliga som inte fick några andra läkemedel. Hemodynamiska effekter under kontrollerad ventilation (PaCO₂ 38 mmHg) var enligt följande:

* Skillnaderna var statistiskt signifikanta (p < 0,05) vid användning av Dunnetts procedur för att jämföra alla behandlingar med propofol-propofol/N₂O-gruppen (induktion och underhåll). Resultat för jämförelser mer än en timme efter anestesi visar inga skillnader mellan grupperna och betydande variabilitet inom grupperna.

Hos 88 ej premedicinerade polikliniska patienter inleddes anestesi med tiopental 3–9 mg/kg eller desfluran i O₂. Anestesin underhölls med isofluran 0,7–1,4 % i N₂O 60 %, desfluran 1,8–7,7 % i N₂O 60 % eller desfluran 4,4–11,9 % i O₂.

Suprane 100 % inhalationsånga, vätska

Desfluran 100 % (v/v). En flaska innehåller 240 ml desfluran.

Baxter Medical AB Box 3090 103 61 Stockholm

63267

2022-10-18

2026-05-01