Cefadroxil viatris

Vuxna och barn (>40 kg). Övre luftvägsinfektioner, hud- och mjukdelsinfektioner samt urinvägsinfektioner:

Normaldos:

500 mg - 1 g, två gånger dagligen.

Barn <40 kg: Streptokocktonsillit, infektioner i hud- och mjukdelar: 30 mg/kg kroppsvikt 1 gång dagligen.

Okomplicerade urinvägsinfektioner:

12,5 mg/kg kroppsvikt 2 gånger dagligen.

Svårare infektioner t.ex. urin- och luftvägsinfektioner:

25 mg/kg kroppsvikt 2 gånger dagligen.

Behandlingen bör fortgå i ytterligare 2 till 3 dagar efter det att symtomen avtagit. Vid streptokockinfektioner rekommenderas minst 10 dagars behandling.

Nedsatt njurfunktion:

Halveringstiden i plasma förlängs vid njurfunktionsnedsättning. Rekommenderad dos är 500 mg, men doseringsintervallet bör förlängas. Vid kreatininclearance 25-50 ml/min ges en dos var 12:e timme, vid 10-25 ml/min var 24:e timme och vid kreatininclearance <10 ml/min var 36:e timme.

För oral användning.

Cefadroxil bör tas tillsammans med föda.

Suspensionen ska omskakas väl före användning.

Anvisningar om beredning av läkemedlet före administrering finns i avsnitt Särskilda anvisningar för destruktion och övrig hantering.

Överkänslighet, eller misstänkt överkänslighet, mot den aktiva substansen, andra cefalosporiner eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Infektioner orsakade av mikroorganismer känsliga för cefadroxil:

Urinvägsinfektioner Hud- och mjukdelsinfektioner Övre luftvägsinfektioner

Hänsyn bör tas till officiella, lokala, riktlinjer eller rekommendationer avseende korrekt användning och förskrivning av antibakteriella medel.

Viss försiktighet bör iakttas när känd penicillinallergi föreligger eftersom korsallergi kan förekomma.

Som följd av behandling med cefalosporiner har i enstaka fall falskt positiv Coombs test rapporterats. Under behandling med cefadroxil kan en falskt positiv reaktion för glukos i urinen uppträda när Benedict’s eller Fehling’s lösningar, kopparsulfat eller Clinitest tabletter användes vid provet, men ej vid enzymtest som Clinistix.

Patienter med något av följande sällsynta, ärftliga tillstånd bör inte använda detta läkemedel: fruktosintolerans, glukos-galaktosmalabsorption eller sukras-isomaltas-brist. 1ml av Cefadroxil Viatris oral suspension innehåller ungefär 0.62 g sackaros. Detta bör beaktas när doser på 8 ml eller mer ges till patienter med diabetes mellitus.

Biverkningar presenteras nedan efter organklass och frekvens.

Mycket vanliga (> 1/10); vanliga (> 1/100, < 1/10); mindre vanliga (≥ 1/1000, < 1/100); sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1000); mycket sällsynta (< 1/10 000); ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Biverkningar ses hos ca 6 % av patienterna.

Infektioner och infestationer:

Mindre vanliga: Klinisk bild på grund av tillväxt av opportunistiska organismer (svamp) såsom vaginal mykos eller muntorsk.

Blodet och lymfsystemet:

Sällsynta: Eosinofili, trombocytopeni, leukopeni, neutropeni, agranolucytos uppträder under långvarig användning men försvinner när behandlingen avbryts.

Ingen känd frekvens: Hemolytisk anemi.

Centrala och perifera nervsystemet

Mycket sällsynta: Huvudvärk, yrsel, nervositet, sömnlöshet, trötthet.

Magtarmkanalen:

Vanliga: Illamående, kräkningar, diarré, dyspepsi, buksmärtor, glossit.

Ingen känd frekvens: Pseudomembranös kolit har rapporterats.

Lever och gallvägar:

Sällsynta: Svag förhöjning av serumtransferaserna (ASAT, ALAT) och alkaliska fosfataser.

Hud och subkutan vävnad:

Vanliga: Klåda, utslag, allergiskt exantem, urtikaria.

Sällsynta: Angioneurotiskt ödem, läkemedelsrelaterad feber, serumsjukeliknande reaktioner. Mycket sällsynta: Akut allergisk reaktion (anafylaktisk chock).

Ingen känd frekvens: Stevens Johnson syndrom och erytema multiforme har rapporterats.

Muskuloskeletala systemet och bindväv:

Sällsynta: Ledvärk

Njurar och urinvägar:

Sällsynta: Interstitiell nefrit.

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala

Farmakoterapeutisk grupp: Antibakteriella medel för systemisk användning, - övriga antibakteriella betalaktamer, första generationens cefalosporiner, ATC-kod: J01DB05.

Cefadroxil är ett halvsyntetiskt cefalosporinderivat för oral administrering, vilket hämmar bakteriers cellväggsyntes genom att binda till en eller flera penicillinbindande proteiner. Resultatet är bildandet av en defekt cellvägg som är osmotiskt instabil. Cefadroxil visar tidsberoende baktericid aktivitet.

Tolkningskriterierna för MIC (minsta hämmade koncentration) vid resistensbestämning har fastställts av europeiska kommittén för resistensbestämning (EUCAST) för cefadroxil och listas här:

Samtliga betahemolytiska streptokocker anses känsliga för betalaktamantibiotika och ännu har ingen resistens observerats. Cefadroxil kan inte användas mot grampositiva stavar med plasmidmedierad betalaktamasproduktion (TEM, SHV) då substansen kommer att bli hydrolyserad och inaktiverad. Sålunda, kan resistenta isolat av E. coli, Klebisiella spp och P. mirabilis påträffas.

Det kan förekomma korsresistens inom betalaktamantibiotikagruppen (penicilliner och cefalosporiner).

Pencillinresistenta pneumococci och meticillinresistent Staphylococcus aureus är resistenta mot cefadroxil.

Resistens kan utvecklas under behandling hos följande arter: Enterobacter, Citrobacter, Pseudomonas (huvudsakligen aeruginosa), Morganella samt Serratia.

- Diarré kan försämra absorptionen av andra läkemedel och därmed leda till försämrad effekt av dessa.

- Forcerad diures leder till minskade halter av cefadroxil i blodet.

- Cefadroxil bör inte kombineras med bakteriostatiska antibiotika (t.ex. tetracyklin, erytromycin, sulfonamider och kloramfenikol), eftersom en antagonistisk effekt är möjlig.

- Behandling med cefadroxil i kombination med aminoglykosidantibiotika, polymyxin B, vancomycin, kolistin eller högdos loopdiuretika bör undvikas eftersom sådana kombinationer kan förstärka njurtoxiska effekter.

- Samtidig administrering av probenecid minskar elimineringen av cefadroxil genom njurarna;

därför kan plasmakoncentrationen av cefadroxil vara förhöjd när det ges i kombination med probenecid.

- Som med andra cefalosporiner (i höga doser) är det viktigt med frekventa kontroller av koagulationsparametrar vid samtidig långtidsanvändning av antikoagulantia eller trombocytaggregationshämmare för att undvika blödningskomplikationer.

Studier på djur avslöjade inte några teratogena effekter. I frånvaro av teratogena effekter hos djur, förväntas ingen missbildande effekt hos människa.

Fram till nu har det visat sig att substanser som orsakar missbildningar hos människa också har visat sig vara teratogena hos djur i välkontrollerade studier på två arter.

Vid analys av ett stort antal exponerade graviditeter i klinisk praxis avslöjades inga missbildande eller fostertoxiska effekter som specifikt kunde härledas till cefadroxil. Fullständig avsaknad av risk kan emellertid bekräftas genom epidemiologiska studier.

Följaktligen kan cefadroxil vid behov förskrivas till gravida kvinnor.

Låga halter av cefadroxil utsöndras i bröstmjölk och de intagna kvantiteterna är lägre än terapeutiska doser. Amning är följaktligen möjligt vid intag av detta antibiotikum. Emellertid bör amningen (eller behandlingen) avbrytas om barnet utvecklar diarré, candidios eller hudutslag.

Inga effekter har observerats.

Toxicitet:

Akuttoxiciteten varierar för olika substanser men synes generellt sett låg. Vid nedsatt njurfunktion har parenteral tillförsel av höga doser givit neurologiska symtom.

Symtom: I undantagsfall inom 20-40 minuter anafylaktisk chock; blodtrycksfall med takykardi eller bradykardi, andnöd, illamående, kräkningar, exantem, ödem.

Toxiska reaktioner; illamående, kräkningar, diarré, elektrolytrubbningar, medvetandesänkning, muskelfascikulationer, myoklonier, kramper, koma.

Hemolytiska reaktioner; njursvikt, acidos. Eventuellt koagulopati och försämring av redan nedsatt njurfunktion.

Behandling:

Om befogat ventrikeltömning, kol. Symtomatisk behandling. Ev. dialys vid toxiska reaktioner och nedsatt njurfunktion.

Cefadroxil är stabilt i sur miljö och absorberas lika bra tillsammans med föda som utan. Maximal koncentration i serum (ca 16 µg/ml efter en singeldos av 500 mg cefadroxil) uppnås ca 1,5 timme efter intaget.

Ca 20% av cefadroxil är bundet till serumproteiner.

Cefadroxil utsöndras genom glomerulär filtration och tubulär sekretion. Efter 24 timmar är ca 90% av aktiv substans utsöndrad i urinen. Hos personer med normal njurfunktion är halveringstiden för cefadroxil i serum ca 1 timmar 20 min.

Efter en singeldos av 1 g cefadroxil påvisas efter 24 timmar urinkoncentrationer av cefadroxil som är tillräckliga för att bekämpa de vanligast förekommande urinvägspatogenerna.

Det finns inga prekliniska data av relevans för säkerhetsbedömningen utöver vad som redan beaktats i produktresumén.

Kollodial kiseldioxid vattenfri, magnesiumstearat, guargalaktomannan, sackarin, titandioxid (E171), talk, sackaros, persiko-aprikos arom.

Ej relevant.

3 år.

Efter rekonstitution (färdigblandad oral suspension) 14 dagar i 2 - 8 °C.

Förvaringsanvisningar för läkemedlet efter rekonstitution (färdigblandad oral suspension) finns i avsnitt Hållbarhet.

Förvara flaskan i ytterkartongen. Ljuskänsligt.

Pulver till oral suspension 100 mg/ml: 60 eller 100 ml i bärnstensfärgade glasflaskor (typ III) med barnskyddande skruvlocksförslutning gjord av polyeten/polypropen.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Färdigberedd oral suspension: vit till lätt gulaktig suspension.

60 ml färdigberedd oral suspension fås genom att tillsätta 30 ml vatten till 45 g pulver. 100 ml färdigberedd oral suspension fås genom att tillsätta 50 ml vatten till 75 g pulver.

Viatris Limited Damastown Industrial Park Mulhuddart Dublin 15, DUBLIN

Irland

13283

Datum för det första godkännandet: 1998-02-06
Datum för den senaste förnyelsen: 2007-03-11

2025-06-02