Damigra

Damigra nässpray ska ej användas profylaktiskt. Rekommenderad dos av Damigra ska inte överskridas.

Damigra rekommenderas som monoterapi för akut behandling av migrän och ska ej ges samtidigt med ergotamin eller ergotaminderivat (inklusive metysergid) (se avsnitt Kontraindikationer).

Damigra bör tas vid första tecknet på migränhuvudvärk. Effekten är lika god även om Damigra tas senare.

Den optimala dosen är 20 mg för administrering i en näsborre. På grund av inter- och intraindividuella variationer, både vad gäller migränattackerna och absorptionen av sumatriptan, kan en dos på 10 mg vara tillräcklig för vissa patienter.

Om effekten av en första dos uteblir ska inte samma attack behandlas med ytterligare en dos. Attacken kan dock behandlas med paracetamol, acetylsalicylsyra eller NSAID läkemedel. Damigra kan tas vid nästkommande attacker.

Om migränsymtomen avklingar efter en första dos, men senare återkommer kan dosen upprepas en gång inom 24 timmar. Minst två timmar måste dock ha förflutit mellan doserna.

Maximalt får två doser Damigra 20 mg nässpray användas per 24 timmar.

Ordination av sumatriptan till ungdomar ska ske via läkare med särskild erfarenhet av behandling av migrän och utifrån nationella riktlinjer.

Den rekommenderade dosen Damigra nässpray är 10 mg för administrering i en näsborre.

Om effekten av en första dos uteblir ska inte samma attack behandlas med ytterligare en dos. Attacken kan dock behandlas med paracetamol, acetylsalicylsyra eller NSAID läkemedel. Damigra kan tas vid nästkommande attacker.

Om migränsymtomen avklingar efter en första dos, men senare återkommer kan dosen upprepas en gång inom 24 timmar. Minst två timmar måste dock ha förflutit mellan doserna.

Maximalt får två doser Damigra 10 mg nässpray användas per 24 timmar.

Damigra nässpray rekommenderas inte till barn under 12 år eftersom data saknas beträffande säkerhet och effekt.

Erfarenhet saknas för användning av Damigra nässpray till patienter över 65 år. Farmakokinetiken hos äldre patienter är ofullständigt studerad, varför sumatriptan inte rekommenderas i avvaktan på att ytterligare dokumentation föreligger.

Överkänslighet mot sumatriptan eller mot något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Sumatriptan ska ej ges till patienter som haft hjärtinfarkt eller har ischemisk hjärtsjukdom, koronarkärlsspasm (Prinzmetals angina), perifer kärlsjukdom, eller har symtom/tecken på ischemisk hjärtsjukdom.

Sumatriptan ska ej ges till patienter med anamnes på cerebrovaskulär sjukdom (CVA) eller transitorisk ischemisk attack (TIA).

Sumatriptan ska ej ges till patienter med allvarligt nedsatt leverfunktion.

Sumatriptan är kontraindicerat till patienter med medelsvår eller svår hypertoni samt mild okontrollerad hypertoni.

Samtidig användning av ergotamin, derivat av ergotamin (inklusive metysergid) eller någon triptan/5-hydroxitryptamin-1 (5-HT₁) receptoragonist är kontraindicerad (se avsnitt Interaktioner.).

Samtidig behandling med monoaminoxidashämmare (MAO-hämmare) och sumatriptan är kontraindicerad.

Damigra ska ej ges inom 2 veckor efter avslutad behandling med MAO-hämmare.

Damigra är avsedd för akut behandling av migrän med eller utan aura.

Damigra nässpray ska endast användas i de fall migrändiagnosen är helt säkerställd. Sumatriptan är inte indicerat vid hemiplegisk, basilar eller oftalmoplegisk migrän.

Innan behandling med sumatriptan bör potentiellt allvarliga neurologiska tillstånd uteslutas (t.ex. CVA, TIA) om patienten uppvisar atypiska symtom eller om denne inte har fått en lämplig diagnos för sumatriptan-användning.

Efter intag av sumatriptan kan övergående symtom förekomma såsom bröstsmärta och trånghetskänsla som kan vara intensiva och stråla upp mot svalget (se avsnitt Biverkningar). Vid misstanke om att sådana symtom kan tyda på ischemisk hjärtsjukdom ska behandlingen med sumatriptan avbrytas och adekvat utredning ombesörjas.

Sumatriptan ska inte ges till patienter med riskfaktorer för ischemisk hjärtsjukdom, inklusive patienter som är storrökare eller använder nikotinersättningsmedel, utan att en utvärdering av eventuell kardiovaskulär sjukdom först görs (se avsnitt Kontraindikationer). Detta bör speciellt beaktas vid förskrivning till postmenopausala kvinnor, eller män över 40 år med dessa riskfaktorer. Denna utvärdering identifierar dock inte alla patienter med hjärtsjukdom. Även hos patienter utan underliggande hjärtsjukdom har i mycket sällsynta fall allvarliga kardiovaskulära sjukdomstillstånd inträffat samt även hos ungdomar (se avsnitt Biverkningar).

Sumatriptan ska ges med försiktighet även till patienter med kontrollerad mild hypertoni eftersom övergående stegring av blodtryck och perifert kärlmotstånd har observerats hos en liten andel av dessa patienter (se avsnitt Kontraindikationer).

Det föreligger sällsynta fallrapporter som beskriver patienter med serotonergt syndrom (inklusive förändrat sinnestillstånd, autonom instabilitet och neuromuskulära symtom) vid samtidig behandling med selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) och sumatriptan. Serotonergt syndrom har rapporterats vid samtidig behandling med triptaner och serotoninnoradrenalinåterupptagshämmare (SNRI).

Om samtidig behandling med sumatriptan och ett SSRI/SNRI-läkemedel är kliniskt motiverad bör patienten följas upp på lämpligt sätt (se avsnitt Interaktioner).

Försiktighet bör iakttas när sumatriptan administreras till patienter med sjukdomstillstånd, som påtagligt kan påverka absorption, metabolism eller utsöndring av sumatriptan, t ex försämrad lever- (mild till måttlig nedsättning (Child Pugh grad A eller B); se avsnitt Farmakokinetik) eller njurfunktion (se avsnitt Farmakokinetik).

Sumatriptan ska ges med försiktighet till patienter med anamnes på epileptiska anfall eller andra riskfaktorer som sänker kramptröskeln, eftersom krampanfall har rapporterats i samband med sumatriptan (se avsnitt Biverkningar).

Patienter med känd överkänslighet för sulfonamider kan reagera på sumatriptan med en allergisk reaktion som kan variera från överkänslighet i huden till anafylaxi. Belägg för korsöverkänslighet är begränsad men försiktighet ska ändå iakttas innan sumatriptan ges till dessa patienter.

Vid samtidig användning av triptaner och växtbaserade läkemedel som innehåller johannesört (Hypericum perforatum) kan biverkningar förekomma i ökad utsträckning.

Långvarigt bruk av smärtstillande medel mot huvudvärk kan förvärra denna. Om detta tillstånd föreligger eller misstänks, bör patienten söka läkarhjälp och behandlingen avbrytas. Diagnosen LKDH (läkemedelsassocierad kronisk daglig huvudvärk) bör misstänkas hos patienter, som har frekvent eller daglig huvudvärk trots (eller på grund av) regelbundet bruk av läkemedel mot huvudvärk.

Biverkningarna är klassificerade enligt organsystem och frekvens. Frekvenserna definieras enligt följande indelning: mycket vanliga (≥1/10), vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000) och mycket sällsynta (<1/10 000), ingen känd frekvens (kan

inte beräknas utifrån tillgängliga data). En del av symptomen som rapporterats som biverkningar kan vara associerade med migränsymtomen.

Biverkningarna som rapporterats för vuxna har också observerats hos ungdomar. Dessa biverkningar inkluderar mycket sällsynta rapporter om kranskärlsspasm och hjärtinfarkt (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Ingen känd frekvens: Överkänslighetsreaktioner, som varierar

från kutan överkänslighetsreaktion (som t.ex. urtikaria) till anafylaxi.

Mycket vanliga: Smakrubbning/obehaglig smak.

Vanliga: Yrsel, dåsighet, känselstörningar såsom

parestesi och hypoestesi.

Ingen känd frekvens: Krampanfall, även om vissa av dessa patienter har

antingen anamnes på epileptiska anfall eller har andra tillstånd som predisponerar för sådana finns det också rapporter om patienter utan några uppenbara predisponerande faktorer. Tremor, dystoni, nystagmus, skotom.

Ingen känd frekvens: Flimmer, dubbelseende, nedsatt syn. Synbortfall

inklusive rapporter om permanenta syndefekter.

Emellertid kan själva migränattacken ge upphov till synstörningar.

Ingen känd frekvens: Bradykardi, takykardi, palpitationer, hjärtarytmier,

övergående ischemiska EKG-förändringar, spasm i hjärtats koronarkärl, angina, hjärtinfarkt (se avsnitt Kontraindikationer samt Varningar och försiktighet).

Vanliga: Övergående blodtrycksförhöjning strax efter

behandling. Flush.

Ingen känd frekvens: Hypotension, Raynauds fenomen.

Vanliga: Mild, övergående irritation eller brännande känsla i

näsa eller svalg samt näsblödning. Dyspné.

Vanliga: Illamående och kräkningar har förekommit hos en del

patienter men det är oklart om detta är relaterat till sumatriptan eller det underliggande tillståndet.

Ingen känd frekvens: Ischemisk kolit, diarré, dysfagi.

Vanliga: Tyngdkänsla (vanligtvis övergående, kan vara intensiv

och ha varierande lokalisation inklusive bröstkorgen och svalget). Myalgi.

Ingen känd frekvens: Nackstelhet, artralgi.

Sällsynta: Smärta i brösten

Vanliga: Smärta, känsla av värme eller köld, tryck- eller

åtstramningskänsla (dessa är vanligtvis övergående, kan vara intensiva och ha varierande lokalisation inklusive bröstkorgen och svalget). Känsla av muskelsvaghet, trötthet (båda dessa är vanligtvis milda till måttliga i intensitet och övergående).

Ingen känd frekvens: Aktiverad traumarelaterad smärta, aktiverad

inflammationsrelaterad smärta.

Mycket sällsynta: Mindre förändringar på levervärden har observerats

sporadiskt.

Ingen känd frekvens: Ångest.

Ingen känd frekvens: Hyperhidros.

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala www.lakemedelsverket.se

Farmakoterapeutisk grupp: Selektiva 5-HT-1-receptoragonister, ATC-kod: N02CC01.

Sumatriptan är en selektiv vaskulär 5-hydroxitryptamin-1 (5-HT_1d) receptoragonist utan effekt på andra subtyper av 5-HT receptorer (5-HT₂ – 5-HT₇). De vaskulära 5-HT_1d-receptorerna förekommer främst i kraniella blodkärl och kärlkonstriktion sker via dessa receptorer. Hos djur kontraherar sumatriptan selektivt blodkärl inom carotiscirkulationen utan att förändra det cerebrala blodflödet. De extra- och intrakraniella vävnaderna såsom hjärnhinnorna försörjs med blod via arteria carotis. Dilatation av och/eller ödembildning i blodkärlen anses vara den underliggande mekanismen vid migrän hos människa. Dessutom tyder djurexperimentella fynd på att sumatriptan hämmar trigeminusnervens aktivitet. Båda dessa verkningsmekanismer (kraniell kärlkonstriktion och hämning av trigeminusnervens aktivitet) kan bidra till sumatriptans effekt på migrän hos människa.

En nasal dos på 20 mg ger klinisk effekt efter 15 minuter.

Sumatriptan nässpray kan vara särskilt lämplig för patienter som lider av illamående och kräkningar under migränattacken.

Storleken av behandlingseffekten är mindre hos ungdomar än hos vuxna.

Nässpray, lösning.

Genomskinlig och färglös eller gul lösning, i en glasbehållare innesluten i en endos nässpraybehållare.

Lösningen är buffrad till pH 5,5.

Nässprayen är endast avsedd för engångsbruk.

Sumatriptan interagerar ej med propranolol, flunarizin, pizotifen eller alkohol.

Endast begränsad information föreligger vad gäller interaktion med läkemedel som innehåller ergotamin eller annan triptan/5-HT₁ receptoragonist. Samtidig användning är kontraindicerad då det finns en teoretisk ökad risk för spasm i koronarkärlen (se avsnitt Kontraindikationer).

Tiden som bör förflyta mellan bruket av sumatriptan och läkemedel som innehåller ergotamin eller annan triptan/5-HT₁ receptoragonist är inte känd. Den är både beroende av dosen och vilken typ av produkt som används. Effekten kan vara additiv. Det bör gå minst 24 timmar efter att patienten tagit ett läkemedel som innehåller ergotamin eller annan triptan/5-HT₁ receptoragonist innan sumatriptan ges. Omvänt ska ergotaminläkemedel ej ges inom 6 timmar efter sumatriptan och efter minst 24 timmar innan annan triptan/5-HT₁ receptoragonist ges.

Interaktion kan föreligga mellan sumatriptan och MAO-hämmare, varför samtidig användning är kontraindicerad (se avsnitt Kontraindikationer).

Det finns sällsynta rapporter som beskriver patienter med symtom överensstämmande med serotonergt syndrom (inklusive förändrat sinnestillstånd, autonom instabilitet och neuromuskulära symtom) efter intag av SSRI och sumatriptan. Serotonergt syndrom har också rapporterats vid samtidig behandling med triptaner och SNRI (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Efter sumatriptans godkännande finns data från mer än 1 000 graviditeter med exposition för sumatriptan under första trimestern tillgängliga. Även om informationen är otillräcklig för definitiva slutsatser pekar den inte på en ökad risk för kongenitala defekter. Erfarenhet av behandling med sumatriptan under andra och tredje trimestern är begränsad.

Utvärdering av studier på försöksdjur ger varken hållpunkter för direkt teratogena effekter eller skadliga effekter på den peri- och postnatala utvecklingen. Emellertid kan livsdugligheten hos kaninfoster påverkas (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Behandling med sumatriptan till gravida kvinnor bör endast komma ifråga där man bedömer att den förväntade effekten hos modern överväger eventuell risk hos fostret.

Sumatriptan passerar över i modersmjölk med genomsnittliga relativa barndoser på < 4 % efter administrering av en engångsdos av sumatriptan. För att minska påverkan på barnet bör amning undvikas upp till 12 timmar efter behandling med sumatriptan. Bröstmjölk som pumpats ut under dessa 12 timmar ska kasseras.

Det har förekommit rapporter om smärta i brösten och/eller smärta i bröstvårtan efter användning av sumatriptan hos ammande kvinnor (se avsnitt Biverkningar). Smärtan var vanligtvis övergående och försvann efter 3 till 12 timmar.

Inga studier har genomförts beträffande effekter på förmågan att köra bil eller använda maskiner. Dåsighet kan drabba en migränpatient på grund av migränattacken eller behandlingen med sumatriptan. Detta kan påverka förmågan att köra bil eller handha maskiner.

Enstaka doser av sumatriptan, upp till 40 mg nasalt, mer än 16 mg subkutant och 400 mg oralt har ej givit upphov till andra biverkningar än de uppräknade.

I kliniska studier har friska försökspersoner fått 20 mg sumatriptan nasalt tre gånger dagligen under 4 dagar utan påtagliga biverkningar.

Om överdosering inträffar ska patienten övervakas i minst tio timmar samt ges nödvändig symtomatisk behandling. Det finns ingen dokumentation om hur hemodialys eller peritonealdialys påverkar plasmakoncentrationerna av sumatriptan.

Sumatriptan absorberas snabbt efter nasal administrering, mediantiden till maximal plasmakoncentration hos vuxna är 1,5 timme (varierande mellan 0,25 och 3 timmar) och 2 timmar hos ungdomar (varierande mellan 0,5 och 3 timmar). Efter en 20 mg dos är den genomsnittliga maximala plasmakoncentrationen 13 ng/ml. Genomsnittlig biotillgänglighet efter nasal tillförsel är jämfört med subkutan administrering cirka 16 %, delvis beroende på pre-systemisk metabolism.

Plasmaproteinbindningen är låg (14-21 %), och den genomsnittliga distributionsvolymen är 170 liter. Halveringstiden i eliminationsfasen är cirka 2 timmar. Genomsnittlig total plasmaclearance är omkring 1 160 ml/min och genomsnittlig renal plasmaclearance är ungefär 260 ml/min.

En farmakokinetisk studie på ungdomar (12-17 år) indikerade att medelvärdet av maximal plasmakoncentration var 13,9 ng/ml och medelvärdet för halveringstiden i eliminationsfasen var cirka 2 timmar efter nasal tillförsel av 20 mg. Data från farmakokinetisk populationsanalys indikerade att både clearence och distributionsvolym ökar med kroppsvolym hos ungdomar, vilket medför högre exponering hos ungdomar med låg kroppsvikt.

Cirka 80 % av total clearance utgörs av extrarenal clearance. Sumatriptan elimineras huvudsakligen genom oxidativ metabolism som är medierad av monoaminoxidas A. Huvudmetaboliten, en indolättiksyraanalog av sumatriptan, utsöndras huvudsakligen i urinen som fri syra och som konjugerad glukuronid. Metaboliten har ingen känd 5-HT₁ eller 5-HT₂ aktivitet. Övriga metaboliter har inte identifierats. Sumatriptans farmakokinetik efter nasal administrering förefaller ej ändras under pågående migränattack.

Kinetiken hos äldre patienter är inte tillräckligt studerad för att kunna bedöma om det föreligger eventuella skillnader i kinetik mellan äldre och yngre individer.

Farmakokinetiken för sumatriptan efter en oral dos (50 mg) och en subkutan dos (6 mg) studerades hos 8 patienter med mild till måttlig leverfunktionsnedsättning, matchade avseende kön, ålder och vikt med 8 friska personer. Efter en oral dos fördubblades nästan sumatriptans plasmaexponering (AUC och C_max) (ökning med cirka 80 %) hos patienter med mild till måttlig leverfunktionsnedsättning jämfört med kontrollpersonerna med normal leverfunktion. Det var ingen skillnad mellan patienterna

med leverfunktionsnedsättning och kontrollpersonerna efter den subkutana dosen. Detta antyder att mild till måttlig leverfunktionsnedsättning minskar presystemisk clearance och ökar biotillgängligheten och exponeringen för sumatriptan jämfört med friska personer.

Efter oral administrering minskar presystemisk clearance hos patienter med mild till måttlig leverfunktionsnedsättning och plasmaexponeringen uppmätt med C_max och AUC fördubblades nästan. Då en del av en nasal spraydos sväljs kan också patienter med mild till måttlig leverfunktionsnedsättning också ha en högre exponering, men i lägre grad än vad som ses efter en oral dosering (se avsnitt Varningar och försiktighet Varningar och försiktighet).

Farmakokinetiken för sumatriptan hos patienter med svår leverfunktionsnedsättning har inte studerats (se avsnitt Kontraindikationer Kontraindikationer och avsnitt Varningar och försiktighet Varningar och försiktighet).

I studier som utförts med sumatriptan nässpray för att undersöka eventuell irriterande effekt i näsa och ögon sågs ingen nasal irritation hos laboratoriedjur. Inte heller noterades någon ögonirritation när sprayen applicerades direkt i ögonen hos kaniner.

Djurstudier beträffande akut och kronisk toxicitet visade inte några tecken på toxiska effekter inom det terapeutiska dosintervallet för människa. I en fertilitetsstudie på råtta minskade antalet lyckade inseminationer när djuren utsattes för doser som var klart över maximala humandoser. Embryonal letalitet noterades i kaninförsök utan att påtagliga teratogena defekter framkom.

Sumatriptan gav inte upphov till genotoxisk eller carcinogen aktivitet i in vitro system; ej heller i djurförsök.

Svavelsyra Dinatriumfosfat (vattenfritt) Kaliumdivätefosfat Natriumhydroxid Vatten för injektionsvätska

Ej relevant.

2 år.

Inga särskilda förvaringsanvisningar. Får ej frysas.

Glasbehållare (typ I Ph.Eur.) med gummipropp och applikator.

Damigra 10 mg nässpray: endosbehållare innehållande 0,1 ml lösning.

Förpackning med 1, 2, 4, 6, 12 eller 18 endosbehållare.

Damigra 20 mg nässpray: endosbehållare innehållande 0,1 ml lösning. Förpackning med 1, 2, 4, 6, 12 eller 18 endosbehållare.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Damigra 10 mg nässpray, lösning Damigra 20 mg nässpray, lösning

Endos spray för nasal administrering. Spray med 10 mg sumatriptan i 0,1 ml buffrad vattenlösning/dos.

Endos spray för nasal administrering. Spray med 20 mg sumatriptan i 0,1 ml buffrad vattenlösning/dos.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Medical Valley Invest AB Brädgårdsvägen 28 236 32 Höllviken Sverige

10 mg: 67480 20 mg: 67481

Datum för det första godkännandet: 2026-06-04

2026-06-04