Oftaquix

Applicera 1-2 droppar i det infekterade ögat/ögonen varannan vaken timme upp till 8 gånger per dag under de första 2 dagarna, och därefter 4 gånger om dagen under dag 3 till och med 5.

Vid samtidig användning av annat läkemedel i ögat måste man vänta minst 15 minuter innan man applicerar nästa läkemedel.

Behandlingsperiodens längd beror på hur allvarlig sjukdomen är och infektionens kliniska och bakteriella förlopp. Den normala behandlingsperioden är 5 dagar.

Säkerhet och effekt vid behandling av kornealsår och ophthalmia neonatorum har inte fastställts. Oftaquix ögondroppar rekommenderas inte till barn under ett år beroende på brist på data avseende säkerhet och effekt.

Användning hos äldre personer

Ingen dosjustering behövs.

Pediatrisk population

Doseringen är densamma som för vuxna och barn från 1 års ålder.

Säkerheten och effekten för Oftaquix för barn från 1 års ålder har fastställts.

Säkerheten och effekten för Oftaquix för barn under 1 års ålder har inte ännu fastställts. Det finns ingen tillgänglig data.

Okulär användning.

Endast för engångsbruk.

Innehållet i en endosbehållare räcker till behandling av båda ögonen.

Överkänslighet mot det verksamma ämnet levofloxacin, andra kinoloner eller något hjälpämne som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar är indikerade för lokal behandling av bakteriella externa ögoninfektioner orsakade av levofloxacinkänsliga mikroorganismer hos patienter från 1 års ålder (se även avsnitt Varningar och försiktighet och Farmakodynamik).

Officiella riktlinjer för användning av antibakteriella medel bör observeras.

Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar är indicerat för behandling av vuxna, barn i åldern 1–12 år och ungdomar i åldern 12–18 år.

Oftaquix ögondroppar får inte injiceras subkonjunktivalt. Lösningen får inte heller appliceras direkt i främre ögonkammaren.

Långvarig behandling kan i likhet med andra medel mot infektioner leda till en överväxt av icke- känsliga organismer, inklusive svamp. Om infektionen förvärras, eller om ingen klinisk förbättring går att påvisa inom rimlig tid, bör behandlingen avbrytas och annan behandling eventuellt sättas in. Om klinisk bedömning visar att patienten bör undersökas, skall detta ske med förstoringshjälpmedel, såsom biomikroskopi med spaltlampa eller i tillämpliga fall fluoresceinfärgning.

Patienter med externa bakteriella okulära infektioner bör inte bära kontaktlinser.

Systemiska fluorokinoloner har förknippats med överkänslighetsreaktioner, även efter endast en dos. Avbryt behandlingen om överkänslighetsreaktion mot levofloxacin uppträder.

Seninflammation och senruptur kan inträffa under behandling med systemiska fluorokinoloner inklusive levofloxacin, speciellt hos äldre patienter och de som samtidigt behandlas med kortikosteroider. Försiktighet ska därför iakttas och behandlingen med levofloxacin ska avbrytas vid första tecken på seninflammation (se avsnitt Biverkningar).

De särskilda varningarna och den speciella försiktigheten vid användning gäller för vuxna såväl som för barn från ett års ålder

Ungefär 10 % av patienterna kan förväntas få biverkningar. Dessa är vanligtvis lindriga till måttliga, övergående och i allmänhet begränsade till ögat.

Följande oönskade effekter som bedömts som definitivt, troligen eller möjligen relaterade till behandlingen har rapporterats vid kliniska studier och i rapporter efter godkännandet för försäljning för ögondroppar som innehåller levofloxacin (Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar och Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar, i endosbehållare):

Immunsystemet

Sällsynta (≥1/10 000, <1/1 000): extraokulära allergiska reaktioner, inklusive hudutslag. Mycket sällsynta (<1/10 000): anafylaxi.

Centrala och perifera nervsystemet

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100): huvudvärk.

Ögon

Vanliga (≥1/100, <1/10): sveda i ögonen, nedsatt syn och ögonsekretion.

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100): hopklibbning av ögonlocken, kemos, konjunktival papillär reaktion, ögonlocksödem, ögonbesvär, ögonklåda, ögonsmärta, konjunktival injektion, konjunktivala folliklar, torra ögon, ögonlocksrodnad och fotofobi.

Inga korneala precipitat observerades i kliniska studier.

Andningsvägar, bröstkorg och mediastinum

Mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100): rinit.

Mycket sällsynta (<1/10 000): larynxödem.

Ytterligare biverkningar som har setts vid systemisk användning av den aktiva substansen (levofloxacin) och som eventuellt även kan förekomma med Oftaquix:

Rupturer av axel-, hand-, akillessenan eller andra senor som krävde kirurgisk behandling eller ledde till långvarigt handikapp har rapporterats hos patienter som får systemiska fluorokinoloner. Studier och erfarenheter efter marknadsföring med systemiska kinoloner indikerar att risken för dessa rupturer kan öka hos patienter som får kortikosteroider, särskilt äldre patienter och i senor under hög stress, inklusive akillessenan (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Frekvensen, typen och svårighetsgraden av biverkningarna hos barn förväntas vara desamma som hos vuxna.

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till

Läkemedelsverket Box 26 751 03 Uppsala

Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid ögonsjukdomar, antiinfektiva medel, fluorokinoloner. ATC-kod: S01AE05.

Levofloxacin är L-isomeren i den racemiska läkemedelssubstansen ofloxacin. Ofloxacins antibakteriella verkan härrör främst från L-isomeren.

Som antibakteriellt medel av fluorokinolonklass blockerar levofloxacin bakteriell topoisomeras typ II (DNA-gyras) samt topoisomeras IV. Levofloxacin verkar främst mot DNA-gyras i gramnegativa bakterier och topoisomeras IV i grampositiva bakterier.

Bakteriell resistens mot levofloxacin kan huvudsakligen utvecklas enligt två huvudmekanismer: en minskning av den intrabakteriella koncentrationen av ett läkemedel, respektive förändringar av målenzymerna för ett läkemedel. Ändrade målenzymer beror på mutationer i de kromosomgener som kodar DNA-gyrasen (gyrA och gyrB) samt topoisomeras IV (parC och parE; grlA och grlB i Staphylococcus aureus). Resistens på grund av låg intrabakteriell läkemedelskoncentration kan bero på antingen förändrade ytmembranporiner (OmpF), vilket ger minskat inträde av fluorokinoloner i gramnegativa bakterier, eller på utflödespumpar. Utflödesrelaterad resistens har beskrivits hos pneumokocker (PmrA), stafylokocker (NorA), anaerober och gramnegativa bakterier. Slutligen har också plasmidrelaterad resistens mot kinoloner (vilket avgörs av qnr-genen) rapporterats hos Klebsiella pneumoniae och hos E. coli.

Korsresistens mellan fluorokinoloner kan uppkomma. Enskilda mutationer behöver inte resultera i klinisk resistens, men multipla mutationer resulterar normalt i klinisk resistens mot alla läkemedel i fluorokinolongruppen. Förändringar i ytmembranporinerna och effluxsystemen kan ha en bred substratspecificitet, vilket kan påverka flera klasser av antibakteriella medel och leda till multiresistens.

De MIC-brytpunkter som skiljer känsliga från intermediärt känsliga organismer samt intermediärt känsliga organismer från resistenta organismer, enligt EUCAST (European Committee on Antimicrobial Susceptibility Testing), är följande:

Pseudomonas spp., Staphylococcus spp., Streptococcus A, B, C, G:

Känslig ≤ 1 mg/l, resistent > 2 mg/l Streptococcus pneumoniae: Känslig ≤ 2 mg/l, resistent > 2 mg/l Haemophilus influenzae, Moraxella catarrhalis: Känslig ≤ 1 mg/l, resistent > 1 mg/l Alla övriga patogener: Känslig ≤ 1 mg/l, resistent > 2 mg/l

Prevalensen av förvärvad resistens kan hos vissa arter variera geografiskt och med tiden, vilket gör det önskvärt med lokal information om resistens, särskilt vid behandling av svåra infektioner. Därför ger följande information endast ungefärliga riktlinjer för sannolikheten för att olika mikroorganismer är känsliga för levofloxacin eller inte. Expertråd skall inhämtas, efter behov, när den lokala prevalensen av resistens är sådan att nyttan av att använda medlet för åtminstone vissa typer av infektioner kan ifrågasättas.

Endast de bakteriestammar som vanligen orsakar yttre ögoninfektioner, som konjunktivit, presenteras i följande tabell.

Antibakteriellt spektrum – känslighetskategori och resistenskännetecken i enlighet med EUCAST

* MSSA = meticillinkänsliga stammar av Staphylococcus aureus ** MRSA = meticillinresistenta stammar av Staphylococcus aureus

Resistensdata i ovanstående tabell bygger på resultaten av en (oftalmologisk) multicenterstudie om förekomst av resistens bland bakteriella isolat från patienter med ögoninfektioner i Tyskland under juni-november 2004.

Klassificeringen av organismer som är levofloxacinkänsliga är baserad på in vitro-känslighet och plasmakoncentrationer uppnådda efter systemisk terapi. Vid lokal terapi uppnås högre toppkoncentrationer än de som återfinns i plasma. Det är dock inte känt om eller hur läkemedlets kinetik efter lokal applicering i ögat kan förändra den antibakteriella aktiviteten hos levofloxacin.

De farmakokinetiska egenskaperna är desamma hos vuxna och barn från ett års ålder

Ögondroppar, lösning i endosbehållare.

Klar, ljusgul till ljust gröngul lösning, fri från synliga partiklar.

Inga specifika läkemedelsinteraktionsstudier har gjorts med Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar. Eftersom maximala plasmakoncentrationer av levofloxacin efter okulär administrering är minst 1 000 gånger lägre än de som rapporterats efter normala orala doser, saknar de interaktioner som anges vid systemisk användning sannolikt klinisk relevans vid användning av Oftaquix ögondroppar.

Inga interaktionsstudier har gjorts.

Adekvata data från behandling av gravida kvinnor med levofloxacin saknas. Djurstudier tyder inte på direkta eller indirekta reproduktionstoxikologiska effekter (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter). Risken för människa är

okänd. Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar skall bara användas under graviditet om de potentiella fördelarna överväger jämfört med den potentiella risken för fostret.

Levofloxacin går över i modersmjölk. Vid den rekommenderade behandlingsdosen för Oftaquix förväntas dock inga effekter på det ammade barnet. Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar skall endast användas under amning om de potentiella fördelarna överväger jämfört med den potentiella risken för det ammade barnet.

Levofloxacin orsakade inte nedsatt fertilitet hos råttor som exponerades för betydligt högre doser än den maximala humana exponeringen efter okular administrering (se avsnitt Prekliniska säkerhetsuppgifter).

Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar ger små effekter på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Om läkemedlet ger tillfälliga synstörningar bör patienten rådas att vänta tills dessa försvinner innan han eller hon kör bil eller använder maskiner.

Den totala mängden levofloxacin i de förpackade endosbehållarna med ögondroppar är för liten för att orsaka toxiska effekter om dropparna av misstag intas oralt. Om det bedöms nödvändigt kan patienten observeras kliniskt och stödåtgärder vidtas. Efter lokal överdosering av Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar kan ögonen spolas med rumstempererat kranvatten.

Vid fall av överdosering bör samma åtgärder vidatas för barn från ett års ålder som för vuxna.

Efter applicering i ögat bibehålls relevanta levofloxacinnivåer i tårfilmen.

I en studie på friska frivilliga uppmättes genomsnittliga levofloxacinkoncentrationer i tårfilmen på 17,0 mikrog/ml och 6,6 mikrog/ml 4 respektive 6 timmar efter lokal dosering (Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar i flerdosbehållare med bensalkoniumklorid som konserveringsmedel). 5 av 6 försökspersoner hade koncentrationer på 2 mikrog/ml eller mer 4 timmar efter doseringen, och 4 av 6 försökspersoner hade kvar denna koncentration 6 timmar efter doseringen.

Penetrationen av lokalt applicerad Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar i flerdosbehållare och ofloxacin 3 mg/ml ögondroppar i ögonkammarvätskan studerades hos 35 patienter som genomgick kataraktkirurgi. En droppe av respektive läkemedel administrerades fyra gånger i det öga som skulle opereras (1 timme, 45 minuter, 30 minuter och 15 minuter före operationen). Den genomsnittliga levofloxacinkoncentrationen i kammarvätskan var statistiskt signifikant högre för Oftaquix än för ofloxacin (p=0,0008). Den var ca två gånger högre för Oftaquix än för ofloxacin (1 139,9 ± 717,1 ng/ml jämfört med 621,7 ± 368,7 ng/ml).

Levofloxacinkoncentrationen i plasma uppmättes hos 15 friska vuxna frivilliga vid olika tidpunkter under en 15-dagarsbehandling med Oftaquix. Levofloxacinkoncentrationen i plasma 1 timme efter doseringen var i genomsnitt mellan 0,86 ng/ml för dag 1 och 2,05 ng/ml för dag 15. Den högsta maximala levofloxacinkoncentrationen, 2,25 ng/ml, uppmättes dag 4 efter 2 dagars dosering varannan timme med sammanlagt 8 doser per dag. De maximala levofloxacinkoncentrationerna ökade från 0,94 ng/ml dag 1 till 2,15 ng/ml dag 15, vilket är mer än 1 000 gånger lägre än de som redovisats efter vanliga orala doser av levofloxacin.

Plasmakoncentrationerna av levofloxacin efter applicering i infekterade ögon är inte kända.

Prekliniska effekter efter applicering av Oftaquix har enbart observerats vid exponering som är högre än maximal human exponering, vilket indikerar liten relevans vid klinisk användning. Gyrashämmare har i djurstudier visat sig orsaka tillväxtrubbningar i viktbärande leder. I likhet med andra fluorokinoloner uppvisade levofloxacin effekter på brosk (blåsor och kaviteter) hos råttor och hundar efter höga orala doser.

Kataraktframkallande egenskaper kan inte med säkerhet uteslutas då specifika studier saknas. Synrubbningar hos djur kan inte med säkerhet uteslutas baserat på tillgänglig data.

Levofloxacin var inte teratogent hos råttor vid orala doser upp till 810 mg/kg/dag. Eftersom det har visats att levofloxacin absorberas fullständigt är dess kinetik lineär. Inga avvikelser observerades i de farmakokinetiska parametrarna mellan enstaka och multipla orala doser. Systemisk exponering hos råttor som getts doser på 810 mg/kg/dag var cirka 50 000 gånger högre än den som uppnås hos människor efter doser på 2 droppar Oftaquix i båda ögonen. Hos råttor orsakade den högsta dosen ökad fetal mortalitet och fördröjd fetal mognad som kan kopplas till maternell toxicitet. Ingen teratogen effekt observerades hos kaniner som fick upp till 50 mg/kg/dag oralt eller 25 mg/kg/dag intravenöst.

Levofloxacin orsakade inte nedsatt fertilitet hos råttor vid orala doser upp till 360 mg/kg/dag. Detta motsvarar cirka 16 000 gånger högre plasmakoncentrationer än vad som uppnås efter 8 okulära doser till människa.

Levofloxacin framkallade inga mutationer i bakterier eller däggdjursceller, men framkallade kromosomavvikelser i lungceller från kinesiska hamstrar (CHL) in vitro från 100 mikrog/ml i avsaknad av metabolisk aktivering. In vivo-tester visade inte någon genotoxisk potential.

Studier på möss efter både oral och intravenös dosering visade att levofloxacin hade en fototoxisk effekt endast vid mycket höga doser. Ingen potential för kutan fotosensibilisering eller fototoxicitet i huden observerades efter applicering av en 3 % oftalmisk levofloxacinlösning på rakad marsvinshud. Levofloxacin uppvisade ingen genotoxisk potential i en fotomutagen analys, och minskade tumöruppkomsten i ett fotokarcinogent test.

I en långtidsstudie av karcinogenicitet hos råttor uppvisade levofloxacin ingen karcinogen eller tumörframkallande potential efter en daglig administrering via födan av upp till 100 mg/kg/dag i 2 år.

Den beräknade förväntade miljökoncentrationen (PEC_ytvatten) för Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar, lösning är under verkningsgränsen 0,01 mikrog/l och LogKow-värdet för levofloxacin är under verkningsgränsen 4,5. Det är ytterst osannolikt att och Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar skulle representera en risk för miljön eftersom inga andra miljöfarhågor är uppenbara för denna produkt och dess aktiva substans levofloxacin.

Natriumklorid Utspädd natriumhydroxidlösning eller utspädd saltsyra Vatten för injektionsvätskor

Då blandbarhetsstudier saknas skall detta läkemedel inte blandas med andra läkemedel.

2 år.

Efter att kuvertet öppnats: 3 månader Kassera oanvända endosbehållare efter denna tid.

Öppnad endosbehållare med eventuell kvarvarande lösning kasseras omedelbart efter användning.

Inga särskilda temperaturanvisningar. Endosbehållarna förvaras i kuvertet. Ljuskänsligt.

Endosbehållare av lågdensitetspolyeten (LDPE).

Endosbehållare i karta om tio, förpackade i kuvert av pappersöverdragen aluminium-polyetenfolie.

Förpackningsstorlekar: 10 x 0,3 ml, 20 x 0,3 ml, 30 x 0,3 ml och 60 x 0,3 ml.

Eventuellt kommer inte alla förpackningsstorlekar att marknadsföras.

Inga särskilda anvisningar.

Oftaquix 5 mg/ml ögondroppar, lösning i endosbehållare

1 ml ögondroppar, lösning, innehåller 5,12 mg levofloxacinhemihydrat motsvarande 5 mg levofloxacin.

En endosbehållare (0,3 ml) innehåller 1,5 mg levofloxacin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Santen Oy Niittyhaankatu 20 FI-33720 Tammerfors Finland

25042

Datum för första godkännandet: 28 september 2007 Datum för förnyat godkännande: 20 juni 2011

2021-05-26